Produktion av ekologiska grisar
Produktion av ekologiska grisar
Idag utgör de ekologiska grisarna knappt 2 % av den totala grisslakten i Sverige. Huvuddelen av dessa (ca 30 000 stycken) är KRAV-godkända medan övriga är EU-ekologiska. Tillsammans är det ett femtiotal besättningar som producerar och säljer kött i lite större skala. Produktionen har minskat något under de två sista åren, delvis beroende på en minskad efterfrågan på kött.
Olika aktörer på marknaden
Tre större aktörer hanterar den största volymen av ekogrisarna. Det är Svenskt Butikskött, HKScan samt KLS Ugglarps. Svenskt Butikskött köper in KRAV-grisar från Jord på trynet och säljer dem till de olika butikskedjorna. Produkterna säljs framför allt under kedjornas eget varumärke såsom Änglamark, I love eco, mfl. Jord på trynet är en intresseförening endast för producenter av KRAV-grisar och har cirka 30 medlemmar från hela landet som samarbetar.
KLS Ugglarps och HKScan slaktar och säljer EU-ekologiska grisar ut till butikerna. Producenterna har kontrakt med slakteriet och producerar enligt överenskommelse en viss volym.
Som ny producent ska du ta kontakt med önskad aktör och få ett kontrakt innan du påbörjar din produktion. Väljer du att sälja dina grisar själv ska du ha löfte av ett slakteri att de slaktar dina grisar. Ska köttet säljas som KRAV-godkänt måste hela kedjan vara KRAV-godkänd, även slakteriet samt där köttet styckas och paketeras. Undersök hela kedjan innan du börjar och få ett pris på de tjänster du köper in. Slakt och styckning av ekologiskt kött innebär en särhantering så att inte det sker någon förväxling av produkterna. Dessutom har KRAV särskilda regler för slakt, vilket inte det EU-ekologiska regelverket har.
Minskad efterfrågan på kött
Under de senaste åren har det pågått en intensiv klimatdebatt där jordbrukets roll diskuterats livligt. Animalieproduktionen har fått mycket kritik och från början var idisslarnas metanproduktion ett av de största bekymren. Flera forskningsinsatser har gjorts och debatten har balanserats, men vi vet att köttproduktion kräver större resurser än att äta vegetabilier direkt. Däremot finns det exempelvis gräs på naturbetesmarker eller biprodukter från förädlingsindustrin, som kor respektive grisar kan förädla till högvärdigt protein, som vi människor inte kan. Det finns mycket att förändra och på sikt måste köttkonsumtionen minska, men det finns många värden som ska vägas in. Det viktiga är att det kött som konsumeras ska vara producerat på ett klimatmässigt bra sätt, tillsammans med en produktion som har höga krav på djurens välbefinnande och miljö. Här borde det ekologiska köttet ha en given plats.
Ibland sätts närproducerat som motsats till ekologiskt, och det ekologiska tappar marknadsandelar. Men här finns det ju alla möjligheter att visa på en kombination av båda mervärdena, närodlade ekologiska livsmedel.
WWFs köttguide
Världsnaturfonden WWF har gett ut en köttguide för att underlätta för konsumenten vilket kött de ska välja med tanke på klimat och hållbarhet. Det är fem parametrar som de har beaktat;
Klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Köttet kan få grön, gult eller rött ljus, där det röda är klart sämst och bör undvikas.
KRAV-grisen ligger i topp av grisen och har fått två gula markeringar på klimat och biologisk mångfald, men har i övrigt grönt ljus. Den EU-ekologiska grisen har tre gula markeringar, då även på djurvälfärden. Den stora skillnaden mellan KRAV och EU-ekologiskt är betesdriften hos KRAV-djuren, vilket betyder väldigt mycket för djurvälfärden.
För att förbättra sitt klimatavtryck bör den svenska ekologiska grisen utfodras med mer svenska fodermedel. Den ekologiska sojan som finns i många inköpta foder är även ur klimatsynpunkt en belastning och bör ersättas snarast. Det finns svenska alternativ med mer proteingrödor och rapsprodukter, men det blir sannolikt ett dyrare foder.
Bild 1: Köttguiden 2019. https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/04/20-3310_kottguiden_2019_200416-2.pdf
En ökad marknad för svenska produkter
Under våren när pandemin av Corona har härjat i världen har det kommit en ny medvetenhet om livsmedel och livsmedelsproduktion. Sårbarheten är stor om livsmedel inte produceras i det egna landet, men det kan även vara svårt med produktion inom gränserna. Detta har påverkat en del av konsumenterna att välja svenska produkter och gärna från närområdet. Här borde det finnas möjlighet för en ökad marknad för de svenska ekologiska produkterna, men som alltid måste man satsa på en aktiv marknadsföring. Hörs man inte – så finns man inte.
Ekonomi
Lönsamt med ekologiska grisar?
Hur lönsamt är den ekologiska grisproduktionen och vilket resultat du kommer att få, kan vara svårt att svara på. Men desto viktigare att försöka göra en kalkyl över grisproduktionen och se vilka produktionsresultat som kan vara rimliga. Jämför vi olika gårdar ser vi en stor spridning i både produktionsresultat och lönsamhet. Bedömningen är nog för de flesta att det blivit något sämre lönsamhet i grisproduktionen under de senaste åren, främst beroende på ett lägre avräkningspris.
Det är viktigt att ta med alla de produktionsgrenar på gården som påverkas av en grisproduktion. Växtodlingen har en stor roll i detta sammanhang och en effektiv foderproduktion är grunden till en fungerande animalieproduktion. Finns det en egen fodertillverkning på gården kan foderkostnaden sjunka ner till 0,70 – 0,80 kr per kg foder beroende på anläggningen.
Intäkterna i produktionen
Slaktsvinsproduktion
Intäkterna i den integrerade eller i slaktsvinsproduktion är både från slaktade djur samt det ekologiska miljöstödet. Vilket avräkningspris du får beror på vem som kommer att köpa dina grisar och om de är KRAV eller EU-ekologiska. KRAV-djur betingar ett högre pris, men det är ofta en för liten skillnad mot EU-ekologiskt för att täcka merkostnaderna för betesdriften fullt ut.
Avräkningspriset påverkas av vilken vikt och klassning slaktkroppen har och om det finns eventuella slaktanmärkningar. Grundpriset baseras på 58 i köttprocent, avvikelser uppåt eller neråt ger tillägg respektive avdrag. Viktintervallet för bäst betalda ligger runt 70-100 kg slaktad vikt, men varierar lite under året. En av de vanligaste slaktanmärkningarna hos ekogrisar är avdrag för leverskador, sk. white spots, som är ärrbildningar från spolmaskangrepp. Detta ger idag ett avdrag på ca: 20 kr per gris, men den stora förlusten är att grisen växer sämre och att det går åt mer foder. Dessa förluster är mycket svårare att bedöma.
Smågrisproduktion
Är du smågrisproducent är det likviden för smågrisarna som är den stora intäktsposten. Antalet producerande smågrisar som säljs är det som påverkar dit resultat mest. Du kommer troligen inte att nå samma antal som i konventionella system. De bästa konventionella besättningarna idag ligger på upp mot 30 avvanda smågrisar per årssugga. Inom eko är det för många besättningar med runt 22 -23 avvanda grisar per årssugga, men beroende på system är spridningen stor.
Varför är det mycket färre avvanda inom eko? En anledning är att avvänjningen sker tidigast vid 6 veckor, medan du kan avvänja från 4 veckors ålder inom konventionell produktion om vissa åtgärder är uppfyllda. En längre ditid ger färre kullar per år. Inom eko flyttar även de flesta sina digivande suggor till en familjebox vid 2-3 veckors ålder på smågrisarna, vilket kan stimulera vissa suggor att smygbrunsta. En sugga som smygbrunstar är orolig och kan riskera att trampa och skada smågrisar, samtidigt som hon ibland slutar eller minskar sin mjölkproduktion och smågrisdödligheten ökar. En smygbrunst stör senare i reproduktionen om suggan/suggorna inte kommer i brunst som planerat. System med familjeboxar ställer stora krav på skötaren att verkligen se till att alla grisar mår bra och inte sjuka smågrisar gömmer sig i halmen. Det tar extra tid att kontrollera, men det är en insats som är välbetald.
En ytterligare anledning till olika antal avvanda är att kullarna som föds nu med det nya avelsmaterialet är ofta mycket stora. I en stor kull finns risk för stor variation i födelsevikt, där en del av smågrisarna är underviktiga eller små. Inom ekoproduktionen kan kullutjämning eller uppdelning av kullen under de första dagarna vara ett av sätten att ”rädda” dessa grisar, men i konventionella system finns det ofta bättre resurser med extra mjölkersättning, bättre foder mm.
Det finns många utmaningar med att förbättra resultaten inom ekologisk smågrisproduktion och öka antalet avvanda grisar per årssugga. Men det kräver tid och en kompetent skötare.
EU-stöd för ekologisk djurhållning
Som ekologisk producent kan du ansöka om stöd för din ekologiska djurhållning. För att du ska få ersättning för ekologisk produktion och för din djurhållning måste både din djurhållning och din växtodling vara certifierade.
För att du ska få ersättning för omställning till ekologisk produktion för din djurhållning måste din djurhållning vara under omställning och din växtodling antingen vara certifierad eller under omställning.
Du kan få ersättning för djurhållning i ekologisk produktion som en extra ersättning för den åkermark som ingår i ett åtagande för ekologisk produktion. Åkermarken måste odlas med slåtter- eller betesvall eller med grödor som ger rätt till ersättning. Den vall som du kan använda som underlag för din djurhållning är grödkod 6, 50 och 57, och du ska odla vallen med sikte på god skörd för att få ersättning.
Ersättningen för din ekologiska djurhållning baseras på areal ekologisk åkermark och arealen för betesmark. 1 ha åkermark eller 2 ha betesmark berättigar till stöd för 1 DE. En djurenhet är 2 suggor eller 3,33 slaktsvin (slaktade). När din produktion är omställd ansöker du om ett stöd för ekologisk djurhållning. Detta stöd är 5-årigt. Du måste under hela perioden åtminstone ha 1 sugga under hållandperioden eller ett slaktsvin till slakt. För många slaktsvinsproducenter är arealen begränsande och stöden kan inte utnyttjas fullt ut. Istället för de optimala 480 kr per slaktad gris får många producenter runt en tredjedel. Beräkna efter dina förutsättningar.
Exempel
Du har 100 ha åkermark och odlar på 95 ha. På 5 ha har du en gammal vall med grödkod 49, som hålls öppen med hjälp av dina egna hästar. Det finns 50 ekologiska suggor på gården som producerar 1100 slaktsvin per år. Stödet för din ekologiska djurhållning blir;
50 suggor/2 = 25 DE
1100/3,33= 330 DE
Totalt har du 355 DE, men du har endast 95 ha åkermark som berättigar till stöd.
Du får för 95 ha á 1600 kr/ha i stöd för din ekologiska djurhållning.
Bild 2: Kostnadssegment – exempel produktion integrerad sugga (HIR eko-kalkyler, 2018).
Kostnader i produktionen
Slaktsvinsproduktionen
Den största kostnaden i slaktsvinsproduktionen är fodret, som ofta är ligger på ca: 40-45 % av de totala kostnaderna. En hög foderförbrukning dvs. en låg tillväxt hos grisarna eller ett högt foderpris påverkar båda foderkostnaden. Ett slaktsvin bör kunna slaktas på ca: 105 dagar om den sätts in vid 30 kg vikt och slaktas vid 125 kg. Tillväxten ligger då runt 900 g per dag.
Foderförbrukningen bör ligga runt 27 MJ NE per kg tillväxt, vilket innebär ca: 2,8 kg foder per kg tillväxt (9,7 MJ NE/kg foder). Totalt är det en foderförbrukning på ca: 265-270 kg foder per slaktsvin från 30 kg upptill 125 kg levande vikt. Egen fodertillverkning kan spara in 100-150 kr per gris, men det förutsätter att du kommer upp i volymen foder för att investera i en foderanläggning. Producerar du exempelvis runt 1000 slaktsvin (ca: 280 ton foder) om året är det ett en relevant investering att räkna på.
Har du KRAV-grisar så ska de grisar som föds på sommaren ut på bete under minst 4 månaders tid. Kostnaden för betesdriften är främst för areal bete, stängsel och arbete. Mest rationellt är att ha stängslat in grishagarna med permanent nät i ytterkanterna, och sedan sätta enkla staket med två eltrådar som skiljer olika fållorna åt. Staket kräver en del underhållsarbete med bland annat röjning under trådarna och översyn.
Har du grisarna gående in och ut från stallbyggnaden, sparar du tid genom att det finns vatten och utfodringssystem inne som kan användas under hela året. Hanteringen blir även lättare när man kan använda stallet vid sortering och slaktleveranser. Den stora nackdelen är att växtnäringsbelastningen på marken blir högre, samt att parasittrycket ökar år med åren. Du kan åtgärda detta genom att skala bort översta lagret jord i övergången mellan stall och bete. Viktigt är att du redan från början planerar för betesarealer och tar med den kostnaden i planeringen.
Smågrisproduktionen
Foderkostnaden är hög, och den brukar vara ca: 40 % av de totala kostnaderna. Det är framför allt smågrisfodret som har ett högt pris, men det är också den foderblandningen som är svårast att tillverka själv och få rätt kvalitet. Utfodrar du med ett smågrisfoder ändå upptill 30 kg så går det åt ca: 40-42 kg per gris. Alternativet är att försöka byta till ett enklare tillväxtsfoder som är billigare efter avvänjningen. Det finns i princip inga ekologiska tillväxtsfoder på marknaden idag. Volymen är för liten för att foderfirmor ska ha det i sitt standardsortiment, men det kan gå att beställa på ”eget” recept hos vissa aktörer. Väljer du egen fodertillverkning av di-och dräktighetsfoder och köper in smågrisfoder kan du reducera din foderkostnad med upptill 20 %.
Nästa stora kostnadspost är rekrytering av nya moderdjur. Om du föder upp egna gyltämnen genom alternerande återkorsning brukar kostnaden för en ny gylta vara minst 6000-6500 kr. Alla åtgärder som kan minska rekryteringen utan att riskera produktionsbortfall ska därför göras. En viktig del är att utfodra sina gyltor korrekt och seminera dem i tid. En seminering på andra brunst vid ca: 8 månaders ålder kan vara ett riktmärke.
Även efter avvänjning bör du styra utfodringen så att varje sugga får efter behov/hull. Gruppera så att de tunna och magra suggorna är i en box och kan utfodras kraftigare i början av laktationen. Medan du kan hålla igen på de kraftiga suggorna.
Arbetskostnaden brukar utgöra runt 20 % av omsättningen, så det är viktigt att vara effektiv och göra rätt saker, framför allt i det dagliga arbetet. Se till att du har rationella flöden vid både utfodring och skötsel. Det du inte ska snåla på är den extra tid som du bör lägga vid grisningen. En räddad smågris är värd 700-800 kr.
Goda råd
Ta hjälp av en ekonomirådgivare som kan hjälpa dig att räkna hur det ekonomiska resultatet kan bli vid en omställning. Titta på vilka investeringar som behövs och vad detta skulle innebära.
Men framför allt innan du börjar ställa om din gård, se till att du har avsättning för dina grisar. Se till att du vet vem köparen är och lägg din planering därefter.
