The Principles of Health, Ecology, Fairness, and care are the roots from which organic agriculture grows and develops. They express the contribution that organic agriculture can make to the world, and a vision to improve all agriculture in a global context ( ifoam.bio).
Mål för ekologiska produktionen
Välj – KRAV eller EU-ekologisk?
Den ekologiska produktionen
Ekologisk produktion handlar om att producera livsmedel på ett långsiktigt och hållbart sätt – från jord till bord. För att göra det behöver man använda naturresurser som jord, energi och vatten på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. Ekologisk produktion ska också stötta den biologiska mångfalden och värna om djurens välbefinnande.
Mål för den ekologiska produktionen
Inom ekologisk produktion ska man sträva efter att…
- Skydda miljön och klimatet.
- Bevara markens bördighet på lång sikt.
- Minska mängden skadliga ämnen i miljön.
- Upprätthålla hög djurvälfärd.
- Respektera djurens artspecifika naturliga beteende.
- Bevara sällsynta raser och inhemska raser som är utrotningshotade.
- Bidra till en hög grad av biologisk mångfald.
- Främja korta distributionskedjor och producera mer mat lokalt inom EU:s olika medlemsländer.
- Utveckla utbudet av växter som är anpassade till det ekologiska jordbrukets specifika behov och mål.
Källa: Jordbruksverket 2020
Djurens roll viktig i ekologisk produktion
Den ekologiska djurhållningen strävar efter att djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Därför ska även grisar och fjäderfä kunna vara ute på bete, höns får inte hållas i bur och nötkreatur ska hållas lösgående.
Djurhållare med ekologisk produktion får inte använda läkemedel i förebyggande syfte, utan bara vid behandling av sjuka djur. Därför är det särskilt viktigt att ha djur med god hälsa. Hälsoproblem hos djur förebyggs genom att exempelvis välja djur av lämpliga raser, lägre beläggning, utevistelse eller andra åtgärder som motverkar spridning av sjukdomar.
Växt- och djurhållning ska vara i balans, så att djuren i första hand äter foder från den egna gården och stallgödseln används för att ge näring åt den egna åkermarken. En ekologisk gård med djurhållning fungerar därmed som ett kretslopp, där alla gårdens resurser används på ett effektivt sätt. Gårdar som bara har växtodling kan uppnå en liknande effekt genom att samarbeta med djurhållare i närheten och använda exempelvis biogödsel som växtnäring.
Övriga skillnader jämfört med konventionellt
Inom ekologisk växtodling används framför allt förebyggande åtgärder för att klara ogräs och skadeinsekter, inte kemiska växtskyddspreparat. Det finns endast ett fåtal växtskyddsmedel inom ekologisk växtodling som får användas, utan man arbetar främst med andra metoder. Som exempelvis; en varierad växtföljd, ett annat sortmaterial som exempelvis spannmål som har ett längre strå eller mekanisk ogräsrensning i växande gröda.
En annan skillnad är ursprunget av växtnäringen. Det inte är tillåtet att använda mineralgödselmedel från industriella processer, utan inom den ekologiska produktionen används istället organiska gödselmedel. Ofta är det stallgödsel, biprodukter från livsmedelsindustrin eller gröngödsling. Växtnäringen är oftast begränsande i ekologisk odling, så det kräver en noggrann planering för att fördela näringen till de grödor som bäst behöver den.
Certifiering
För att kunna marknadsföra och sälja sina produkter som ekologiska måste hela produktionskedjan vara certifierad. Det är en tredje-parts certifiering vilket innebär att det är ett oberoende ackrediterat certifieringsorgan som utför kontrollen. Producenten får ansöka om certifiering och skriva på ett anslutningsavtal först. Därefter ska vissa grund- och produktionsuppgifter rapporteras in som finns som underlag till kontrollen. Innan ett certifikat utfärdas kommer det att vara en kontroll ute på gården för att se att alla relevanta regler är uppfyllda. Under varje år kommer det att genomföras en ny kontroll.
Det finns två olika ekologiska certifieringar att välja mellan. Den EU-ekologiska certifieringen, som följer EU-förordningen för ekologisk produktion och är ett regelverk gemensamt för EU:s medlemsstater. Det andra alternativet är att få sin verksamhet KRAV-godkänd, vilket innebär att regelverket är mer omfattande men att produkterna får KRAV-märkas. KRAV följer EU:s regelverk för ekologisk produktion, men har mer långtgående regelverk inom vissa områden.
Syftet med certifieringen är att visa att det finns en oberoende kontroll som kontrollerar att regler följs och på så sätt skapa tillit för den ekologiska märkningen av produkterna. Idag finns det tre kontrollorgan som certifierar primärproduktion inom ekologiskt lantbruk. Dessa är SMAK, HS certifiering och Kiwa.
Välj – KRAV eller EU-ekologisk?
Vad är KRAV?
KRAV är en av Sveriges mest kända miljömärkning för livsmedel uppbyggt på ekologisk grund, med särskilda höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket och ger KRAVs ekonomiska förening ensamrätt till varumärket KRAV. De företag som är KRAV-certifierade och betalat licensavgift får använda KRAV- märkning (KRAV-regler 1:1).
KRAV bildades 1985 och gav redan då ut de första växtodlingsreglerna som omfattade endast en A4-sida. Detta var långt innan det fanns ett EU-ekologiskt regelverk, det kom först för ca: 20 år sedan.
KRAV är en ekonomisk förening med idag 26 stycken medlemmar som representerar hela livsmedelskedjan. Dessa tillsammans med styrelsen är med och fattar beslut om hur KRAV ska drivas. Bland medlemmarna finns Arla, Scan och ICA, men också intresseföreningar som Naturskyddsföreningen och Ekologiska Lantbrukarna.
Idag finns cirka 3 800 lantbrukare och 700 förädlingsföretag med KRAV-certifierad produktion, 700 KRAV-märkta butiker och 1 200 KRAV-godkända restauranger.
KRAV-godkänd djurhållning
KRAVs regelverk för djurhållning bygger på EU-förordningen men har mer långtgående krav för djuromsorg och djurvälfärd. Reglerna omfattar hela djurets liv, från födelse fram till slakt, alltifrån stallar, foder, bete och produktionssystem. Grundprincipen är att KRAV-godkända djur ska ha möjlighet till naturligt beteende och utevistelse. Grisar ska kunna böka eller beta grönt gräs ute på sommaren och de ska kunna svalka sig i ett gyttjebad när det är varmt. Även vintertid ska de kunna få utlopp för sina behov genom att kunna böka, ha tillgång till grovfoder och kunna vistas ute. Oftast är grisarna ute på en hårdgjord platta i anslutning till stallet under vinterperioden.
Vad gör KRAV?
KRAV arbetar idag med:
- Att utveckla KRAV-reglerna. Med olika tidsintervall revideras olika regelavsnitt och då det även finns möjlighet för kunder, organisationer och andra att påverka regelutvecklingen genom att lämna in synpunkter.
- Att sprida information och marknadsföra KRAV-märkt mat.
- Samarbeta internationellt med liknande organisationer. KRAV är medlem i det internationella samarbetsorganet IFOAM.
- Utbildning till KRAV-certifierade organisationer och företag
Källa: KRAV.se
EU-ekologisk produktion
De nationella riktlinjerna är branschens tolkning av EUs lagstiftning för ekologisk produktion.
För att reglerna för ekologisk produktion ska tillämpas på ett enhetligt sätt och bli tydliga att följa har branschen, på uppdrag av Jordbruksverket, arbetat fram nationella riktlinjer för ekologisk produktion. Syftet har varit att göra EUs regler för ekologisk produktion mer användarvänliga och att de tillämpas lika.
Riktlinjerna ger en samlad och översiktlig beskrivning av EU-förordningarna 834/2007 och 889/2008 om ekologisk produktion, och kan användas av producenter som ett stöd för att uppfylla reglerna. De ekologiska producenterna är huvudmålgrupp, men även rådgivande organisationer, intresseorganisationer och certifieringsorgan med flera kan ha nytta av riktlinjerna.
Under 2021 kommer nya förordning 848/2018 om ekologisk produktion att träda i kraft. Än så länge finns det flera frågetecken, men mer information kommer.
I vissa fall är kraven i de Nationella riktlinjerna striktare än EU-förordningarna för ekologisk produktion eftersom det finns svensk nationell lagstiftning som exempelvis djurskydds- och/eller miljölagstiftning som kan ställa högre krav. I de delar där det finns striktare krav i andra regelverk, till exempel rörande gödselhantering eller djurskydd, så anges även de reglerna i riktlinjerna. Det är alltid den ekologiska aktörens ansvar att hålla sig underrättad om de regler som gäller för verksamheten.
Mer information om EU-förordningar och ekologisk produktion
Utöver ovanstående förordningarna för ekologisk produktion, finns andra lagar och föreskrifter som hanterar ändringar och tillägg till de tre ovanstående. Lagstiftningen för ekologisk produktion ändras och utvecklas fortlöpande. Därmed tillkommer ny lagstiftningstext ett antal gånger per år. Samtliga EU-förordningar går att hitta på webbsidan EUR-lex ingång till EU-rätten.
⇒ Högre andel foder från den egna gården ⇒ Grisar ska kunna beta och böka ⇒ Systematiskt arbete för djurhälsa ⇒ Detaljerade regler för djurvälfärd vid slakt ⇒ Högre andel grovfoder ⇒ Mer bete för mjölkkor och ungnöt ⇒ Kalvar ska kunna födas i avskildhet ⇒ Höns och kycklingar ska ha tillgång till sandbad |
⇒ Djuren ska möjlighet att vistas ute ⇒ Ekologiskt foder ⇒ Ingen förebyggande behandling med läkemedel |
