Den 10 maj hölls en demonstrationsdag om salix på Skarhult gods i Eslöv med avslutning på SLU Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp i Lund, och där hela kedjan från ogräsets effekter på tillväxt, skörd i rundbal till användning i storbalspannor för halm visades upp. Ett 30-tal lantbrukare, maskinentreprenörer och företag inom salixområdet var på plats.
Besökarna får en teknisk beskrivning av BioBalerna på Skarhult Gods
Rosenhälls Gård Energi AB (REAB), ett lantbruksföretag i Billeberga utanför Landskrona är idag ägare till Sveriges första BioBaler WB-55. BioBalern är en ny typ av salixskördare som tillverkas av det kanadensiska företaget Anderson Group. Maskinen består av en förstärkt rundbalspress där salixen skördas som hela skott, sönderdelas och formas till en rundbal med samma mått som en halmbal.
Skördaren går att köra med en konventionell traktor, dock krävs skyddsplåtar under traktorn då BioBalern grenslar stammarna före avklippning. Sedan maskinen kom till Sverige i november 2011 har ca 5000 balar skördats i framförallt Mälardalsområdet. Vi har lärt oss mycket om maskinen under första skördesäsongen berättar Sten Segerslätt Vd för REAB, från att älghorn kan orsaka punktering till behov av skyddsgaller på även fönsterrutor och lampor.
Salixbalar eldas i storbalspannan på Skarhult.
Skördesystemet ger lantbrukaren en större valfrihet vid skörd och användning, då skördemaskinen lämpar sig för en småskalig produktion, exempelvis en grupp lantbrukare som tillsammans har från 100 hektar salix och uppåt. Balarna kan med fördel lagras vid fältkant och försök visar att fukthalten sjunker från ca 50 % till under 20 % på ett par månader. På Skarhult gods är man positiva till det nya skördesystemet som ger ett bränsle som kan användas i gårdens storbalspanna.
Inspektor Christian Negendank på Skarhult berättar för besökarna att Skarhult Gods hittills eldat ca 1000 balar i sin storbalspanna på ca 500 kW. Vid varje bränsleladdning matas pannan med 4 balar salix och en storbal halm innan pannan antänds manuellt, vilket demonstrerades för åskådarna. Att det krävs en bränslemix av halm och salix beror på att antändningsfasen är snabbare och gasutvecklingen kraftigare med salixbalar jämfört med halmbalarna som är ett kompaktare bränsle. Halmbalen underlättar även antändningen av bränslet.
Christian tycker salix är ett bra komplement till halmen, det blir dessutom mindre aska från salix som har en askhalt på ca 1,7 % jämfört med halm som i snitt har en askhalt på 4 %. På Skarhult odlas idag 23 hektar salix och det finns planer på att utöka detta med ytterligare 5 hektar. Salixen används helt för eget behov.
På Skarhult avslutades dagen med en skördedemonstration i fält innan förflyttning till SLU Alnarp. På SLU får besökarna ta del av Håken Rosenqvist föreläsning om salixodlings ekonomi. Håkan betonar att liksom andra jordbruksgrödor kräver även salix engagemang i odling och försäljning för god lönsamhet, vilket även Johannes Albertsson doktorand på SLU instämmer i, vad gäller skötsel av odling.
Johannes berättade om sina forskningsförsök som har visat att salixtillväxten kan reduceras med över 95 procent första året, om inte ogräset bekämpas vid etableringen. Risken för plantdödlighet ökar också avsevärt vid utebliven ogräsbekämpning vilket kan leda till luckor i beståndet.
Dagen avslutas med en diskussion kring intresset för bildandet av en Skånsk salixodlarförening.
Inspektion av Johannes Albertssons fältförsök på SLU Alnarp.
REAB deltar tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut sedan hösten 2011 i ett demonstrations- och utvecklingsprojektet ”Salix i rundbal – från skörd till användning av torrt bränsle” som ska pågå till 2014. Projektet finansieras av Jordbruksverket genom landsbygdsprogrammet.
I projektet ingår att utveckla och demonstrera hela kedjan för salix, från skörd till slutanvändning genom en ny typ av skördare. På detta sätt ska kunskap om ett kompletterande skördesystem till direktflisningen spridas i landet.
/Susanne Paulrud
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut