Feltänkt om statlig styrning

Det riskerar att missgynna det gröna näringslivet och landsbygden. Här, inom livsmedelsproduktion och klimatlösningar, har Sverige stora möjligheter att skapa viktiga jobb. Eleverna behöver ett brett utbud av program som ökar deras motivation att klara gymnasieexamen.

Här nedan finns Hushållningssällskapets debattartikel i sin helhet.

Hushållningssällskapet: ”Vi tror på ungdomarnas förmåga”

Snart gör landets niondeklassare sina definitiva val till gymnasiet. Samtidigt finns flera förslag som kan förändra den svenska skolan på ett genomgripande sätt.

I en av utredningarna föreslås staten få ett ökat inflytande. Antalet platser på de olika gymnasieprogrammen ska beslutas av Skolverket via regionala ramar (Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola).

Det är feltänkt. Erfarenheterna visar att statliga byråkrater inte är bäst på att förutse vilka behov som finns på arbetsmarknaden om 10–15 år – eller för den delen vilka nya yrken som unga entreprenörer skapar.

Vi tror på ungdomars förmåga att med hjälp av sina föräldrar göra ett väl övervägt val. Deras motivation ökar förutsättningarna för att de ska klara gymnasieexamen, en viktig inträdesbiljett till arbetsmarknaden. Då behövs ett brett utbud som kan tilltala alla elever.

Det klarar huvudmännen för skolorna. De har närmare kontakt med unga och näringslivet inom de områden de verkar.

Statens viktiga roll är att garantera att det är tillräckligt hög kvalitet på gymnasieutbildningarna, både de i offentlig regi och i friskolorna. Håller de inte måttet ska de inte få tillstånd att bedriva skola.

Det behövs fler med yrkesexamen – det gröna näringslivet skriker efter utbildad arbetskraft. Men det behövs också fler med grön kompetens som fortsätter på högskola och universitet.

Det vi vet är att arbetsmarknaden ständigt förändras. Behov ändras, nya yrken skapas, inte minst av uppfinningsrika entreprenörer om de får rätt möjligheter.

Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge driver tre naturbruksgymnasier i Småland med nästan 600 ungdomar. Många av dem går rakt från skolbänken till sitt första jobb.

Vi är en oberoende organisation som inte är vinstdrivande. Ett av våra mål är att bidra till att utveckla landsbygden. Vi har lång erfarenhet av gröna utbildningar och arbetar nära branschen.

Vi vill hjälpa till med möjligheter inom branscher som just nu står i tydligt fokus: livsmedelsförsörjningen och lösningar på klimatkrisen. Tillsammans med teknikutveckling är detta områden där det kan skapas nya och kvalificerade jobb i Sverige.

Med utredningens förslag kan man ställa sig frågan om vi är på väg tillbaka till 1960-talet. Då, fram till 1991, bestämde länsskolnämnderna och fördelade resurser. Det var inte särskilt framgångsrikt.

Staten beslutar fortfarande om utbildningsplatserna inom den högre utbildningen. Prognosmakarna klarade inte av att förutse behovet av exempelvis sjuksköterskor, tandläkare och poliser 2021 särskilt väl.

Både elevernas och arbetsmarknadens behov ska tillgodoses. Men med utredningens förslag blir det sannolikt varken eller.

Utredningen vill effektivisera. Det är vällovligt. Men vi befarar att resurser flyttas från landsbygden, trots utvecklingsmöjligheterna där. Det behövs ett blomstrande näringsliv även utanför de stora orterna.

Det är där många småföretag finns. Deras behov av arbetskraft och kompetens syns av flera skäl inte i Arbetsförmedlingens statistik. Hur ska då Arbetsförmedlingens siffror kunna ligga till grund för bra prognoser?

Inriktningar med djur lyfts fram på ett negativt sätt i utredningen. Där går i dag många tjejer. En del väljer efter sitt intresse och går vidare till högre studier. Andra väljer så småningom andra yrken, bland annat inom humanvård.

Det är ingen förlust. Utan en god och inspirerande studiemiljö är risken att färre ungdomar klarar gymnasieexamen i framtiden.

Gröna företag i de tre länen Kalmar, Kronoberg och Blekinge har i flera år haft svårt att hitta kompetent arbetskraft, visar våra undersökningar. Vårt intryck är att behovet finns kvar, trots pandemin. Bristen är störst inom djurskötsel och park- och grönyteskötsel.

Enligt Svenskt Näringslivs Ekonomifakta får många jobb direkt efter naturbruksprogrammet och efter tre år är medianlönen bland de högsta.

Men enligt Arbetsförmedlingen är behovet av arbetskraft litet inom den här sektorn. Vad skulle en offentlig prognos på regional nivå säga? Kanske att det inte behövs fler med kunskaper inom livsmedelsproduktion och klimat om tio år.

Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge

Mats Halling, vd

Stefan Johansson, ordförande