”Det norrländska jordbruket behövs nu och i framtiden”
Det rådande världsläget och kostnadsökningar på foder, handelsgödsel och diesel gör Sveriges självförsörjningsgrad till ett högaktuellt ämne. – Utmaningen är att skapa ekonomiska förutsättningar för näringen att på kort sikt överleva och på lång sikt fortsätta utvecklas. För det norrländska jordbruket behövs nu och i framtiden, sade Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbottens Ordförande Lotta Finstorp vid årsstämman.
Ett trettiotal medlemmar och ombud hade samlats när Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten höll årsmöte på Stiftsgården i Skellefteå. Ordförande Lotta Finstorp inledde med ett anförande där hon pekar på att Hushållningssällskapets verksamhet fungerat väl trots de stora påfrestningarna som privatpersoner, företag och offentliga myndigheter utsatts för under Coronapandemin.
– Det som påverkats är de verksamheter som kräver att man träffas för att diskutera och utbyta erfarenheter. Restriktioner som munskydd och två meters avstånd känns redan ganska avlägset fast det bara är två månader sedan samhället öppnade upp. Men just när vi fått ta av oss munskydden kom nästa smäll – det ryska angreppskriget på Ukraina har brutalt kastat världen in i nästa kris, som förutom krigets tragik riskerar att bli en global livsmedelskris säger Finstorp.
Global livsmedelsbrist
Redan innan kriget var spannmålspriserna höga då efterfrågan översteg tillgången på grund av låga skördar i Kanada och en kraftigt ökad grisproduktion i Kina. Kriget kommer innebära livsmedelsbrist då Ukraina är en stor exportör av spannmål som svarar för 30 procent av världskonsumtionen. När den delen försvinner påverkas handel och priserna har redan stigit med över 100 procent.
– Förutom en direkt påverkan på den svenska animalieproduktionen i form av höga foderkostnader och minskad lönsamhet så kommer brist och prisbild att orsaka geopolitiska konsekvenser som vi i dagsläget inte kan överblicka. Egypten är till exempel en stor importör av spannmål från Ukraina och man har redan börjat ransonera bröd för att inte riskera kravaller som under arabiska våren säger Finstorp.
Ökade kostnader för lantbruket
Även vi i Sverige och vårt lantbruk påverkas. Förutom höga kostnader på foder så har priset på andra insatsmedel som handelsgödsel ökat med upp till 350 procent.
– För odlingsåret 2022 har nog flertalet lantbrukare beställt sina insatsvaror under hösten 2021, men den stora utmaningen blir 2023. Om lantbruket inte får tillgång till handelsgödsel och andra insatsvaror i rätt kvantitet och mängd kommer odlingsutfallet att minska, med ökade kostnader för konsumenten. Diesel och prisbilden på denna är en annan faktor som kommer att påverka lantbruket. Nationellt måste den akuta lönsamhetkrisen för 2022 lösas och samtidigt måste en tydlig plan för odlingssäsongen 2023 tas fram.
Stora industriinvesteringar i norr
De nya förutsättningarna gör den svenska självförsörjningsgraden till ett högaktuellt ämne, inte minst i Norrbotten och Västerbotten där stora industriinvesteringar sker, och där fler munnar kommer behöva mättas.
– Utmaningen är att skapa ekonomiska förutsättningar för näringen att på kort sikt överleva och på lång sikt fortsätta utvecklas. För det norrländska jordbruket behövs nu och i framtiden. I takt med att de stora investeringarna landar i länen måste det till mer arbetskraft och service, kopplat till ökad inflyttning. Prognoser pekar på 25 000 nya länsinnevånare. Utan en ökad regional livsmedelsproduktion riskerar vi att vår redan låga självförsörjning minskar ytterligare. De gröna näringarna behövs för att basindustrin skall kunna utvecklas. Här har Hushållningssällskapet som oberoende rådgivningsorganisation en central roll att fylla. Vårt uppdrag är att leverera en kedja av rådgivning från gården där produktionen sker, via förädlingsindustri och till slutkonsument. Vi gör det genom våra duktiga rådgivare i Norrbotten-Västerbotten avslutar Finstorp.