Debattartikel om naturbruksgymnasium
För en hel del niondeklassare är det snart dags att göra sitt gymnasieval inför hösten. Det är inget enkelt val, utbudet av inriktningar är stort och situationen på arbetsmarknaden är föränderlig. Precis som inom de flesta branscher utgör de gröna näringarna en marknad där behovet av kompetent arbetskraft är stort.
Det blir också allt mer tydligt att jord och skog kommer att stå för lösningarna på samtidens och framtidens stora utmaningar som livsmedelsförsörjning, energiomställning och övergång till mer kretsloppbaserad ekonomi. Samtidigt är det få som upptäckt möjligheterna med en yrkeutbildning för den som vill arbeta med exempelvis trädgård, djur, hästar, skog eller med maskiner.
Naturbruksprogrammet är ett yrkesprogram för den som vill jobba direkt efter gymnasiet som anställd eller egenföretagare. Men liksom andra gymnasieutbildningar går det lika bra att läsa vidare på universitet och högskola till exempelvis trädgårdsingenjör, lantmästare eller hippolog, eftersom alla elever kan få grundläggande högskolebehörighet inom de 2 500 gymnasiepoängen.
Behovet av arbetskraft inom de gröna näringarna är stort även i tider då arbetsmarknaden ser dyster ut på många andra håll. Men trots det har ansökningarna till flera av naturbruksprogrammets inriktningar minskat de senaste åren. I synnerhet inom trädgårds- och jordbruksinriktningarna, branscher där det sker en rejäl generationsväxling och efterfrågan på utbildad arbetskraft redan i dag är större än antalet som utbildar sig.
För att underlätta för unga att söka sig till naturbruksprogrammen bör studie- och yrkesvägledningen bli bättre på att informera unga om fördelarna att utbilda sig inom sektorn. På så vis kan intresset väckas bland ungdomar med olika typer av bakgrund och från olika delar i landet. Det bör också införas ett riksintag för naturbruksprogrammet och en möjlighet att söka inackorderingsbidrag för den som läser på annan ort. Att läsa på annan ort är en god möjlighet att utvecklas och träffa likasinnade. Det bör därtill bli enklare att läsa mer av naturvetenskapliga ämnen för att underlätta för dem som vill skaffa sig särskild högskolebehörighet.
Naturbruksutbildningarna gör eleverna anställningsbara och erbjuder utgångar mot framtidsyrken, inte bara inom landsbygdens företag och utanför storstäderna. I tider då det blir allt viktigare med gröna offentliga ytor och funktionella stadsytor är behovet av arbetskraft som kan förvalta det angeläget, som ett exempel.
Ansvariga politiker borde därför se möjligheten med jobbmatchning inom de gröna näringarna och underlätta för elever att söka sig till naturbruksutbildningarna. På så vis kan fler niondeklassare upptäcka potentialen med en utbildning som erbjuder jobb med goda framtidsutsikter.
Helena Jonsson, förbundsordförande LRF
Sara Helgstrand, Naturbrukets Yrkesnämnd, NYN
Katharina Weber, LRF Ungdomen
Lena Andersson, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA
Anja Westberg, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal
Eva Grönwall, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, SKAO
Henric Lagercrantz, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet, SLF
Göran Andersson, Trädgårdsanläggarna i Sverige, STAF
Gunilla Nordberg, Gröna näringens riksorganisation, GRO
Maria Lundvall, Svensk Djursjukvård, SvDv
Marita Teräs, Naturvetarna