Bra skördar både för spannmål och vall

Frågor:

1. Hur är läget i fält i ditt område just nu?
2. Hur ser vallskörden ut? Får djurgårdarna in tillräckligt med foder med tanke på bristsituationen i fjol?
3. Hur är läget i grönsaks- och potatisodlingen?

Läs också längst ned om prisläget.

Skåne

David Gottfridsson, david.gottfridsson@hushallningssallskapet.se, 010-4762277

1. Det varierar beroende på var man befinner sig. Regnskurarna har tagit väldigt olika, vilket gör att man på vissa platser är färdigtröskad medan man på andra platser har en hel del kvar. All raps är skördad och runt Kristianstad och Trelleborg är de flesta gårdar färdiga med tröskning av spannmål. I nordväst är mer än hälften, kanske 75 procent, skördat. Men där börjar det bli besvärligt på grund av de stora regnmängderna de senaste dagarna. I Mellanskåne och i sydöst är det minst en fjärdedel, kanske hälften kvar. Generellt är skördenivåerna höga, lite över det normala i alla områden. Framförallt höstrapsen och maltkornet har på vissa platser avkastat en bra bit över vad som anses som normalskörd. Likaså kvaliten verkar bra, i de allra flesta fall har proteinet hamnat rätt i både brödvete och maltkorn. Men allt är inte i ladorna än, så mycket kan fortfarande hända. En del höstraps är sådd i bra förhållande och mycket kommer att sås i veckan som kommer. Lyckeby startar kampanjen för stärkelsepotatis tidigare på grund av råvarubristen i fjol.
2. Bra med både kvalitet och volym. De som kör ett fyraskördessystem har skördat tredjeskörden. Majsen växer och trivs.

Oskar Hansson, oskar.hansson@hushallningssallskapet.se, 0708-161043

3. Generellt har priserna på grönsaker från förra året – då de steg på grund av torkan – hållit i sig hyfsat även den här säsongen. Två värmeböljor i södra Europa minskar skörden där. Vi har klarat oss bättre och förhoppningsvis sjunker inte priserna så mycket. Vi får en okej skörd. När det gäller lök blir den 10 till 15 procent mindre än normalt. Det beror på storm och frost i maj, men bestånden har hämtat sig bra. Sättlök skördas nu och den sådda löken om cirka två veckor. Vi har haft ganska högt insektstryck i år med bland annat mycket kålmal. Morotsskörden kan bli reducerad på grund av stora angrepp av jordfly. Ett problem framöver kan bli att vi inte får tillgång till nya växtskyddsmedel. Utan pengar till försök i Sverige kan odlingen i Sverige tvingas minska eller lägga ned helt. Det beror på att de stora firmorna inte registrerar växtskyddsmedel för små grödor på en liten marknad som Sverige. De tycker att det blir för dyrt. Därför fick näringen pengar av regeringen i tre år för att utföra försök som ger möjlighet till dispenser eller utvidgade användningsområde för medel som exempelvis annars används i spannmål eller sockerbetor. De pengarna är nu slut och det är oklart hur det blir inför nästa säsong. Vi är oroliga för de kommande åren. Försök måste planeras i god tid och det dyker upp nya problem hela tiden som måste hanteras, som att medel försvinner och att vi inte har nya. Kan vi inte jobba med de här frågorna har vi ingen produktion av grödor som morötter eller lök i Sverige. Vi kan inte konkurrera med priserna om ogräs ska rensas för hand – och vi får heller inte tag i arbetskraft till det.

Kalmar/Öland/Kronoberg/Blekinge

Christian Waltersson, christian.waltersson@hushallningssallskapet.se, 073-3644352

1. Generellt ser det bra ut. Höstkorn och höstraps är i stort sett färdigtröskat. Rapsen är den gröda där avkastningen varierar mest. Ungefär hälften av höstvetet är tröskat och en del har fått skördar på över 10 ton per hektar. Det började mycket bra! Men än det är för tidigt att avgöra om vi får toppskörd generellt i vårt område. Det skurbetonade och skiftande vädret gör nu att det är svårare. Det blir inga hela dagar för att tröska. Vi har en del liggsäd och ogräs, men inte onormalt mycket.
2. Förstaskörden var bra men den andra lite mer varierande eftersom det var torrt på lättare jordar. Generellt är vallskördarna goda så de flesta djurgårdar räknar med att klara sig med eget foder framöver.
3. Det förväntas en hög skörd av stärkelsepotatis. Värme och nu regnet är positivt. Det är stor efterfrågan på stärkelsepotatis, men den totala arealen har minskat.

Gotland

Bengt Viken, bengt.viken@hushallningssallskapet.se, 070-7757633

1. Skördearbetet rullar på bra men det är väldiga variationer på Gotland. Höstraps och höstkorn har inte alls gett vad vi hoppades. Höstrapsen är riktigt dålig. En del har bara fått ett ton per hektar, snittet ligger nog på 2 till 2,5 ton. Många är missbelåtna eftersom det såg bra ut i höst och vinter. Men det kom inget regn i våras och var torrt långt fram till slutet av maj. Vi hade också en varm och torr period kring midsommar. Höstvetet visar väldiga variationer, jag har inte tidigare varit med om att det ser så olika ut. På mellersta Gotland är det riktigt bra med över 10 ton per hektar. I sydöst där det inte har regnat får en del bara 4 eller 6 ton. Kvaliteten verkar bra med bra protein och falltal. Det går tungt att tröska vårsäd eftersom en del av halmen är omogen och lite grön. Skörden av durumvete har inte kommit i gång än, men det ser lovande ut. Det är torrt just nu. Väderprognoserna lovar regnskurar med de kommer inte, så många funderar på om de ska så höstraps eller inte. De är rädda för att det är för torrt.
2. Förstaskörden blev normal och andraskörden måttlig. Nu växer det inte. Vallen ser grön ut men den står stilla. Vi är inte i mål med tillräckliga mängder foder än, det är en del stress kring detta. Det är dock inte lika illa som i fjol.

Östergötland

Hans Augustinsson, hans.augustinsson@hushallningssallskapet.se, 070-290822

1. När vädret medger tröskas det för fullt. Vädret är väldigt instabilt och det kommer regnskurar även när prognoserna inte varslar om regn. Det mesta är moget och går att skörda. Det har mognat lite långsammare i år och jag bedömer att mellan 20 och 30 procent är tröskat. Att döma av det som är skördat blir det god normalskörd eller något bättre. Det finns signaler från vissa fält som indikerar på toppskörd, men underlaget är hittills för dåligt för att man ska kunna säga något sådant. Det ser i varje fall hoppfullt ut. Även kvaliteten verkar god med bra falltal på både vete och råg. Trots vädret finns det ingen anledning till stress. Höstrapssådden är snart avslutad. Det var stor sådd av höstraps i fjol och jag tror att det kan bli stor areal även i år.

2. Vallskörden har varit bra – det är stor skillnad jämfört med förra året. Andraskörden pågår eller är avslutad. Jag skulle tro att det inte blir någon brist på foder i år. I fjol uppmanade vi lantbrukarna att ta vara på halmen. Med årets låga priser gör halmen större nytta om man hackar ned den.

Jönköping

Andreas Svensson, andreas.svensson@hushallningssallskapet.se, 0708-290971

1. Tröskorna går för fullt när det är uppehåll. Det regnar varannan dag. De flesta är på gång och kör men väntar på att det ska bli uppehåll en längre period. Om man bara kommer ut med tröskan ser det ut att kunna bli bra skörd. De jag har pratat med tycker att det ser bra ut. Ungefär en fjärdedel är tröskat och hur avkastningen blir beror även på vädret framöver. Vi har mycket olika förhållanden i vårt område, från klimatzon 2 till zon 5. I de lägre områdena, där förhållandena liknar Halland, går det för fullt, medan man på höglandet, där det är samma zon som i Umeå, inte har börjat tänka på det ännu. Vi har nästan ingen liggsäd.
2. Det är fruktansvärda variationer i vårt område. Lantbrukare i sydöstra delen hade tidigare samma problem som 2018. Förstaskörden blev okej men andraskörden uteblev helt. Även betet tog slut så de fick vinterutfodra djuren. I grannkommunen blev det däremot jättebra vallskörd. Regnet varierade väldigt lokalt. Vissa har fått bra andraskörd och andra dålig, men regnet nu ger förhoppningsvis en tredjeskörd. Många har fått ihop det foder behöver och mer ändå, men lokalt kan det vara osäkert i vissa områden.

Mälardalen/Örebro län

Petter Ström, petter.strom@hushallningssallskapet.se, 070–7226016

1. Tröskorna går för fullt mellan skurarna. Det tröskas en del fuktig spannmål. När man tittar på väderprognoserna ser det inte ut att bli bättre så många tycker att det är lika bra att köra när det går. Det blir normala till höga skördar och bra kvalitet även där det är hög skörd. Det finns de som har fått över 11 ton per hektar, men också de som har fått 6 till sju ton. Vi har hela spannet. Det mesta av höstrapsen är tröskad, kanske 75 procent, medan vi är mitt i tröskningen av höstspannmål. Jag tror att sådden av höstoljeväxter i stort sett är avklarad.
2. Snart är det dags för tredje vallskörden. Volymen var definitivt bra i den första skörden och det såg bra ut även i den andra. Kvaliteten är hyfsad. Fodret kommer absolut att räcka. Ett tecken på det är att vi redan nu ser att det bjuds ut hästfoder till försäljning.

Skaraborg

Elisabeth Thisner, elisabeth.thisner@hushallningssallskapet.se, 070-1010837

1. Nu går tröskorna för fullt igen efter ett uppehåll. Det är långt ifrån halvtröskat än, men det ser ut att bli bra medelskördar. Det blir bättre än förra året och riktigt bra för en del, även de ekologiska skördarna blir bra. Det svala vädret i maj gjorde att höstvetet rotade sig bra trots att det var torrt. För rapsen noterads normalskörd. På vissa håll är det ojämnt moget. En del halm är lite grön.
2. Vallskördarna är varierande. En del är nöjda, andra är besvikna. En del behöver en bra tredjeskörd och funderar även på att ta en fjärde. Det finns ett stort hål att stoppa i efter fjolåret och generellt är det lite snålt. Hur gräset växer beror på regnskurarna. Nederbörden har varierat mycket.

Bohuslän, Dalsland och västra Västergötland

Martin Niklasson, martin.niklasson@hushallningssallskapet.se, 0521-725522

1. Det ser väldigt bra ut, men kanske inte riktigt så bra som många hoppades. En del har fått omkring 10 ton höstvete per hektar – ser det ut som även om inte är uppmätt och invägt än. Ungefär hälften av höstvetet är tröskat. Rekordstora rapsskördar, upp till en bra bit över 5 ton. Vårsäden varierar mer och där finns mycket kvar att tröska. Varannandagsväder med skurar gör att det bromsar upp lite i tröskningen. En del höstraps är sådd, det har varit fina förhållanden för det.
2. De som skördade tidigt fick en bra första vallskörd. Men vädret var dåligt vilket gör att skörden är dåligt förtorkad. De som skördade lite senare fick en enorm skörd, rekord genom alla tider. Det är lite underligt eftersom många skördade sent i fjol. Trots det svarade vallarna med att producera max i år. Det beror troligen på en snäll vinter och bra vår. Andra skörden har varit skaplig. Alla har fått tillräckligt med foder trots bristsituationen i fjol. En del har nästan för mycket, andra bygger upp sina reserver igen. Det är ett gott halmår, men priset på halm är lågt. Det är tjockt med balar på vissa fält där man tar vara på halm, på andra fält hackas halmen ned för bättre jordmån.

Värmland

Pia Björsell, pia.bjorsell@hushallningssallskapet.se, 072-4023514

1. Skördemässigt ser det bra ut. Det har varit varannandagsväder med väldigt lokala skurar som är svåra att förutsäga den senaste tiden. Om inte regnet förstör blir det över normala skördar. Mellan 10 och 20 procent är tröskat, framför allt råg, höstkorn, höstraps och rybs samt en del tidigt sått höstvete. Det finns mer moget som behöver tröskas men man inväntar soliga dagar. Vi har en del liggsäd men det är hanterbart. Skörden av vårsäd har inte kommit i gång än, det är en ganska stor andel. När det är stor skörd för många blir det också stora volymer samtidigt på spannmålsmottagningarna. Förhoppningsvis har de tillräcklig med kapacitet så att allt går smidigt.

2. Det är både bra volym och kvalitet på vallskörden. Det är också väldigt glädjande. Många har verkligen lycktas lagra upp nu efter två skördar. En del har kanske inte fått ihop en buffert än, men många är medvetna om att de behöver ha ett rejält lager ifall vi får ett år som liknar 2018 snart igen. Tredjeskörden har inte kommit i gång än och det är inte alla som tar en tredje skörd. Vallinsådderna ser väldigt fina ut, det är positivt inför nästa år. Då kan vi känna oss trygga med att bryta gamla vallar.

Dalarna Gävleborg

Linnea Bäckman, linnea.backman@hushallningssallskapet.se, 070-3015808

1. Vetet, rapsen och rågen börjar bli mogen men det är svårt att komma ut och tröska, då vädret inte tillåter och vattenhalterna är höga. Vädret har gjort att det inte riktigt har kommit i gång, vi väntar på fint tröskväder. Det ser lite svajigt ut med tanke på vädret, jag känner en viss oro för kvaliteten. Vi har redan en del liggsäd och regnar det mer kan det bli ytterligare. En del höstraps är sådd och har kommit upp fint. Här sår man oftast efter vallbrott, annars blir det för sent.
2. Vallskörden ser jättebra ut, särskilt den första gav stor volym. Jag tror att djurbönderna får tillräckligt med foder, det ser bra ut i år. Kvaliteten på förstaskörden var bra.

Jämtland

Anna Dencker, anna.dencker@hushallningssallskapet.se, 070-2844838

1. Inget är tröskat än. Det kan dröja till slutet av september eller oktober. Det börjar gulna på vissa ställen och det ser bra ut. Spannmålsodling är ett riskprojekt i flera områden i Jämtland.
2. Vi fick en väldigt bra förstaskörd med stor mängd, men energimängderna kan vara låga. Andraskörden är tagen och det ser väldigt olika ut. Det såg först ganska bra ut, men sedan stannade det av. Det har varit svårt att få torr skörd eftersom det har regnat hela tiden. Vi har mycket rundbalar och då vill man ha torr skörd. Tredjeskörden väntar i slutet av augusti. Jag tror att vi får foder så att alla klarar sig, jag känner ingen oro för det. En hel del halm måste köpas söderifrån.

Norrbotten

Kristina Sigfridsson, kristina.sigfridsson@hushallningssallskapet.se, 073-0508925

1. Det är varierande, vi har ett till ytan sett stort län. Det var torrt i juli så man ser en del spannmålsfält som delvis brådmognat. Men det är inget alarmerande. Tröskningen dröjer lite till, vilket är helt normalt.
2. Vallen ser bra ut. Det var hög avkastning på förstaskörden som var lite tidigare än normalt. De som var tidiga med förstaskörden klarade sig överlag bättre med andraskörden, men överlag har andra skörden varit påverkad av en nederbördsfattig juli månad och på vissa fält har det inte blivit någon andra skörd alls på grund av torka. Jag tror att fodret räcker. Nu regnar det, tredje skörden återstår och det finns inget som talar för att det ska bli brist generellt.
3. Potatisodlare har haft en del bekymmer med att det har varit för torrt.

Ekonomi

Anders Pålsson, anders.palsson@hushallningssallskapet.se, 0708-161015

Den senaste rapporten från USA:s jordbruksdepartement skrev upp arealen av majs mer än förväntat. Det sänker priserna även på andra grödor. Men prognoser är en sak, utvecklingen kan delvis bli en annan. Sen sådd gör att utvecklingen är jättesen i USA. Med sen skörd finns det risk för besvärligt väder och frost. Det råder också tveksamheter om arealen. Det kan vara så att en del har sått majs sent för att få del av president Trumps utlovade stöd, men att de inte tänker skörda den. Stödet ska vara en kompensation för förluster på grund av handelskriget med Kina.

I Sverige är skörden bättre än prognoserna. Det är väldigt glädjande, plåster på såren efter fjolåret. Just nu går detta ut över priserna. Det väller in spannmål från gårdarna till alla anläggningar, mer än de kan ta hand om. De svenska priserna har rasat mer än de har gjort ute i Europa. Det är en väldig skördepress just nu. Med den stora veteareal vi hade från början blir vi tvungna att exportera mycket vete i år. Normalt exporterar vi en miljon ton vete, mellan 300 000 och 400 000 ton korn och 100 000–200 000 ton havre. Vi är jätteberoende av exportpriserna.

Priserna kan stiga en del, men det finns inget i dagsläget som kan lyfta dem rejält. Det finns dock en del osäkerhetsfaktorer: majs och soja i USA, det är mycket vete kvar att skörda i Ryssland och vi är inte klara i Sverige. Skurarna ställer till det – det är stora lokala variationer med det instabila vädret. Mitt råd till lantbrukarna är att inte sälja korn och vete nu i skörden om de inte måste. Pressen kommer att vara till dess att handeln har tagit hand om den stora skörden i oktober. Det är stora kvantiteter.

Priset på fodervete ligger runt 1,30–1,35 kronor per kilo. Kvarnvete är bara 2–4 öre upp eftersom kvaliteten är jättefin. I fjol låg priset uppåt 2,20 kronor vid den här tiden.

Foto: Christian Waltersson