Så fungerar en djurskyddskontroll

Det är Länsstyrelsen som är den operativa kontrollmyndigheten inom djurskyddsområdet. Jordbruksverket är den myndighet som har det övergripande ansvaret för att vägleda och samordna Länsstyrelserna. Syftet med detta är att djurskyddskontrollen ska bli så likvärdig, effektiv och rättssäker som möjligt.

Kontroller görs för att säkerställa att djurskyddslagen efterföljs och säkerställa att djuren har det bra. Det är både husdjur och lantbrukets djur som kontrolleras. Alla som håller djur kan därför bli uttagna till kontroll. Länsstyrelsen kan använda flera olika metoder. Den vanligaste är en kontroll som utförs på plats. Kontrollmetoderna kan även vara exempelvis revisioner av verksamheter som håller djur men den kan också ske genom administrativ handläggning.

Det finns olika typer av kontroller

Rutinkontroll

Den vanligaste är den som numera kallas rutinkontroll (tidigare kallad normalkontroll). Rutinkontrollen är en planerad kontroll och utförs av djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen. Rutinkontrollen och dess objekt tas ut genom en riskbaserad bedömning och ska bygga på att regelbundet genomföra en kontroll enligt kontrollförordningen. Risk klassificeringen baseras på vilken typ av verksamhet som bedrivs. En större gård med mycket djur klassas högre i en risk klassificering än en gård med mindre djur. I risk klassificeringen vägs även resultatet av tidigare genomförda kontroller in. En gård som tidigare haft kontroll med brister bedöms därför inneha en större risk och kommer därför få tätare kontroller. Av de totala antalet kontroller som varje enskild Länsstyrelse har som krav att utföra består även en liten del av rutinkontrollerna av ett visst antal slumpmässigt utvalda kontrollobjekt. Dessa objekt tas ut ifrån alla riskbaserade klasser i registret.

Tanken med kontrollerna är att resurser ska riktas dit de bäst behövs och att syftet med att säkerställa att efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen hålls.

Rutinkontroll kan göras utan föranmälan men bör föranmälas. Görs en föranmälan bör kontrollen utföras inom 24 timmar.

Anmälningskontroll

Det finns även kontroller som utförs efter anmälan. Länsstyrelsen tar emot anmälningar där misstanke finns om brister i djurhållningen. Vid denna typ av kontroll gör Länsstyrelsen bland annat en bedömning av hur stort lidande det är för djuret och om djurhållaren har tidigare kontrollhistorik. Utifrån bedömningen avgör Länsstyrelsen om kontrollen går att göra administrativt eller om en fysisk kontroll på plats krävs. Denna kontroll föranmäls inte.

Krävs en fysisk kontroll åker Länsstyrelsen ut. Vid kontroll på plats används den checklista som tagits fram för respektive djurslag.

Bedömer Länsstyrelsen att anmälan går att handlägga administrativt, finns två vägar att gå.

1. Länsstyrelsen kan hantera ärendet genom att kontakta djurhållaren via ett samtal. Genom samtalet gör Länsstyrelsen en bedömning av den information som ges samt om djurhållaren följer lagstiftningen eller om det finns brister. Finns brister görs en uppföljande kontroll vilket beskrivs senare i denna text.
2. Länsstyrelsen kan också hantera ärendet genom att skicka ut informationsbrev om gällande djurskyddsbestämmelserna till djurhållaren

Kontroll efter anmälan från slakteri

När djur skickas till slakt bedöms djuren av en veterinär. Här kontrolleras djuren att inga tecken på bristande djurhållning finns. Bedömer slakteriets veterinär att djuren påvisar tecken på bristande djurhållning skickas denna information till Länsstyrelsen. När Länsstyrelsen fått denna information görs en bedömning av informationen på samma sätt som vid en anmälningskontroll. Antingen så görs en fysisk kontroll på platsen där djuret kommer ifrån eller så görs en administrativ kontroll på något av de två sätt beskrivna tidigare.

Uppföljande kontroll

Bedöms det vi någon kontroll, oavsett vilken typ, att djurhållningen inte uppfyller djurskyddskraven har kontrollanterna en skyldighet att sätta ett nej på den kontrollpunkt eller kontrollpunkter bristen/bristerna gäller. Som djurägare får man beroende på brist och dess allvar olika lång tid på sig att åtgärda brisen. Därefter sker en uppföljning, en s.k. uppföljande kontroll.

En uppföljande kontroll kan ske antingen via en fysisk kontroll eller hanteras administrativt.

Görs en fysisk kontroll kontrolleras, som minst, att bristerna åtgärdats. Uppdagas nya brister vid denna kontroll, kan hela eller delar av checklistan åter gås igenom.

Bedöms bristerna kunna följas upp via t.ex foto eller annan dokumentation som kan visa att bristerna åtgärdats, är detta också ett sätt för uppföljande kontroll.

Dokumentation

Vid kontroll så kommer Länsstyrelsen att anteckna, ta foton, filma för att kunna bevisa men också dokumentera och i skrift beskriva ärendet. Innan kontrollanten/kontrollanterna åker ifrån kontrolltillfället ska du som djurägare få en sammanfattning, i stora drag, om vad som lagts märke till. Här ska de brister som uppmärksammas delges och är det något kontrollanterna måste kolla upp i efterhand ska detta också delges. Vid brister ska konsekvenserna av dessa brister förklaras. Efter att kontrollen avslutats ska kontrollanten sammanfatta detta i en så kallad kontrollrapport som ska skickas ut till Lantbrukaren.

I denna kontrollrapport ska det finnas

• En beskrivning av syftet med kontrollen
• vilka kontrollmetoder som tillämpats
• tid och plats för kontrollen
• om kontrollen aviserats i förväg
• vilka personer som närvarat vid kontrollen
• En beskrivning om vilka djurslag som kontrollerats, vilka stalldelar, utrymmen eller platser som kontrollerats samt vad som framkommit från kontrollen
• Vilken bedömning Länsstyrelsen gjort och vilka åtgärder som de kräver utifrån vad som framkommit vid kontrollen
• Samt allmän information om att verksamheten som kontrollerast omfattas av djurskyddslagstiftningen och man som djurhållare är skyldig att känna till och följa de gällande bestämmelserna

Viktigt att tänka på

Vid en kontroll så ska kontrollanterna kunna identifiera sig med ett giltigt ID-kort. Du har rätt att fråga efter detta innan kontrollen påbörjas. Vill du att någon mer ska närvara vid kontrollen så är detta helt ok om denne person kan infinna sig inom en rimlig tid.

Du som djurägare är skyldig att lämna den hjälp som behövs för att kontrollen ska kunna genomföras. Du har skyldighet att lämna tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler osv där djur antas hållas. Tillträde i bostäder får endast ske om det antas hållas djur där och att djurhållningen inte uppfyller bestämmelserna.

Om du som djurhållare inte ger Länsstyrelsen tillträde till och möjlighet att genomföra kontrollen har de rätt att tillkalla polis och på sätt genomföra kontrollen.

Föreläggande

När Länsstyrelsen gör kontroll och brister uppmärksammas kan dessa bedömas och krävas åtgärd på av olika sätt. Oftast görs en uppföljande kontroll eller så bestäms det att foton eller dokument kan skickas in för att säkerställa att bristen åtgärdats.

Bedöms däremot bristen som väldigt allvarlig och eller att det saknas vilja till att bristen kommer att åtgärdas eller att brister inte åtgärdats på ett tillfredställande sätt vid uppföljande kontroll kan ett föreläggande utfärdas.

Ett föreläggande är ett påtryckningsmedel med krav som anger vad som behöver uppfyllas för att åtgärda den brist som är. Föreläggande ska vara tydligt formulerade och det ska framgå inom vilken tid åtgärden ska utföras.

Ett föreläggande kan även förenas med ett vite. Ett vite betyder att om föreläggandet inte följs kommer ett visst belopp att tas ut. Detta belopp har fastställts i föreläggandet.

Vad har du som djurägare för krav?

Som djurägare har man tillsynsplikt och handlingsplikt. Med tillsynsplikt betyder detta att man som djurägare har en skyldighet att minst en gång dagligen se till sina djur. Djur som är skadade, sjuka, nyfödda osv kräver tillsyn oftare. För katter och hund är kravet hårdare och här krävs tillsyn minst 2 gånger per dag.

Med handlingsplikt betyder det att man som djurägare måste agera när man upptäcker ett djur som kräver extra tillsyn. Detta kan exempelvis vara att tillkalla veterinär om djuret är skadat och kräver veterinärvård.

Grundvillkor

Förutom de krav som finns i djurskyddslagen finns det även s.k. grundvillkor. Grundvillkor, regler ur EU- förordningarna, är vissa särskilt föreskrivna krav som måste uppfyllas. Uppfylls inte dessa kan avdrag göras. Avdragen baseras på felets allvar, omfattning och varaktighet med hjälp av en skala på 1-3. Därefter beräknas ett genomsnittligt bedömningsvärde på de punkter som inte uppfyller grundvillkoren. Vid bedömningsvärde 1 görs 1% avdrag, 2 motsvarar 3% avdrag och 3 motsvarar 5 % avdrag.