Nöt 3. Kraven på extra tillsyn är uppfyllt

Kontrollen kan omfatta

Djur som behöver extra tillsyn, för vissa djur krävs att tillsynen ska göras oftare än dagligen. Det gäller t.ex. djur som är nyfödda, högdräktiga, sjuka, skadade eller djur som uppvisar avvikande beteende.

  • Hur sker kontroll/övervakning av sjuka och skadade djur samt djur som uppvisar ett avvikande beteende och som kan vara tecken på ohälsa.
  • Hur extra tillsynsrutiner över tillfälligt tjudrade eller tillfälligt uppbundna djur fungerar.
  • Hur hålls berörda djur så att tillsynen underlättas (t ex sjukbox, i särskild grupp).
  • Hur ofta och på vilket sätt övervakas kalvningar? I extensiva dikobesättningar bör dessa rutiner redogöras noggrant. Vilka arbetsrutiner finns, inklusive personalbemanning, för särskild tillsyn och övervakning av nyfödda kalvar och högdräktiga kor som behöver tillsyn oftare än en gång dagligen. Diskutera med djurhållaren hur detta ordnas, särskilt vid tidpunkt på dygnet då personalstyrkan normalt är reducerad.
  • Hur särskiljer man eller grupperar om djur som behöver särskilda åtgärder (t ex mer foder) eller vård avskild från övriga i en grupp. Detta är ett viktig led i den bedömning av riskdjur som behandlas i kontrollpunkt Nöt 2.
  • Vissa djur på bete kan behöva extra tillsyn, vilka rutiner finns för att särskilja dessa.

Vad kan du som lantbrukare göra?

Extra tillsyn är behovsstyrd, till skillnad mot kontinuerlig tillsyn som oftast sker enligt schemalagda rutiner. Behov av extra tillsyn kan uppstå när som helst på dygnet, såväl dag- kvälls,- nattetid eller helger.

  • Djur som behöver extra tillsyn är djur som av någon anledning befinner sig i en situation där risken för att djuret kan få problem är påtaglig.
  • Tillsynen ska ske så ofta att sådana problem som djurägaren rimligen har möjlighet att förhindra inte uppstår. Under alla omständigheter ska tillsynen av djur som behöver extra tillsyn ses till mer än en gång dagligen. Observera att kalvar som hålls inomhus ska ses till minst två gånger om dagen enligt föreskrifterna. Detta gäller oavsett om kalvarna befinner sig i en särskilt utsatt situation eller inte (se Nöt 44).
  • ”Riskdjur” i en besättning kan till exempel räknas djur som är nyfödda, högdräktiga, sjuka, skadade samt djur som uppvisar ett onormalt beteende.
  • Håll högdräktiga kor vid tiden kring kalvning på mindre områden för att lättare och oftare kunna övervakas. Ett nötkreatur som har mindre en månad kvar till förlossning bör anses vara ett djur som har särskilt behov av extra tillsyn. Råmjölk till kalven ska säkras inom sex timmar efter födelsen.
  • Ge halta, magra eller lågrankade djur som kan ha svårt att komma fram till foder, vatten eller en lämplig liggplats tätare tillsyn, trots att dessa resurser är rätt dimensionerade i relation till gruppens storlek.
  • Ett dräktigt nötkreatur anses vara i skick att transporteras om det har 29 eller fler dagar kvar till kalvning.” Nyfödda djur/kalvar är inte definierade med ett exakt tidsintervall, eftersom syftet med åtgärden styr behovet av extra tillsyn. I övriga sammanhang har man ofta accepterat att ett kritisk tidsintervall råder fram till dess att naveln är helt läkt vilket i normala fall är 10-14 dygn för en kalv.
  • En annan kategori ”riskdjur” är tjudrade djur samt djur som normalt hålls lösgående men som tillfälligt binds upp. Om djur tjudras bör de hållas under noggrann uppsikt och därmed betraktas som djur med behov av extra tillsyn. Observera att kalvar inte får hållas bundna och att det därmed är förbjudet att tjudra kalvar.
  • Vid tjudring kan det vara svårt att säkerställa att samtliga dessa krav ständigt är uppfyllda då det exempelvis kan finnas en risk att djuret trasslar in sig och skadas. Det ökade tillsynsbehovet styrs av flera olika faktorer t.ex. tjudrets utformning, omgivande miljö m.m. Tjudring kan skapa problem för djuret och djurhållaren blir då per automatik bunden till extra skötsel- och tillsynskrav. Innan tjudring övervägs bör alla andra alternativ, t.ex. olika former av stängsling ha uttömts.

Vad säger lagen?