Årsmöte med medlemsfokus

Närmare 40 medlemmar välkomnades av ett på morgonen soligt Gävle. Vi samlades på Folkets Hus för en dag med medlemsarbete i fokus.

Till årsmötets ordförande valdes Gunnar Björk, Gunnar lotsade oss med säker hand genom dagordningen. Siw Olsims, Valbo,  valdes till ny ledamot i Förvaltningsutskottet. Ing-Mari Persson, som avböjt omval, hade inte möjlighet att närvara och kommer att avtackas vid ett senare tillfälle.

Efter den goda lunchen fick vi stifta bekantskap med medlemsutvecklare Marcus Dahlberg. Marcus arbetar för organisationen Medlemsutveckling. Han presenterade Medlemsmodellen som består av följande 8 steg:

1.       Reflektera (förankra medlemsarbetet och bli överens om organisationens grundläggande uppdrag)

2.       Analysera (se över era föreställningar och få in mångfaldsaspekten när ni definierar vem som är er medlem)

3.       Attrahera (prata med era målgrupper och ta reda på vad de förväntar sig av er)

4.       Rekrytera (utveckla er samtalsteknik och förmåga att våga fråga)

5.       Introducera (säkerställ att ni tar emot nya medlemmar och aktiva på ett framgångsrikt sätt)

6.       Hantera (bemöt kritik och utträden professionellt och använd feedback i organisationsutvecklingen)

7.       Aktivera (skapa strukturer och mötesformer som främjar alla sorters engagemang)

8.       Utvärdera (säkerställ att ni utvärderar, följer upp och överlämnar medlemsarbetet på rätt sätt)

Vi fördjupade oss i tre punkter: Attrahera, Rekrytera och Aktivera. Marcus delade in oss i grupper där vi fick diskutera olika frågor som t ex:

1.       Vad är vår förenings attraktionskraft?

2.       Vad erbjuder vi våra medlemmar och vad kan vi utveckla?

3.       Var när och hur är vi unika?

4.       Hur arbetar vi med rekrytering idag?

5.       Vilka delar behöver i arbeta mera med?

6.       Vilka utvecklingsmöjligheter har vi?

Många diskussioner uppstod, vad menas t ex under punkt 1? Arbetar vi för det lokala Hushållningssällskapet, Hushållningssällskapet regionalt eller nationellt eller rent av bolaget, HS Konsult AB? Några av synpunkterna var att en attraktionskraft är att man i det lokala sällskapet har möjlighet att arbeta med de frågor som medlemmarna där brinner för. Att man lokalt inte är bunden till en viss fråga.

Under punkt 2 konstaterade flera av grupperna att vi kan upplevas som otydliga, vad tar vi ställning för, och hur? Vad vi erbjuder varierar från ett lokalt sällskap till ett annat, något som nämndes var odling, tillvaratagande av naturens tillgångar, fårskötsel mm. Vi konstaterade också att vi erbjuder fyra olika medlemsformer.

Vi ansåg att vi uppfattas som en uthållig (över 200 år) och oberoende organisation  när vi diskuterade punkt 3. Det finns ett sug efter djur och natur, vi ligger rätt i tiden, men vi har en del kvar att göra. Hur visar vi upp oss vid t ex kosläppen som är aktuella nu? Bör vi driva frågor, t ex agera i rovdjursfrågan eller övergripande frågor kring landsbygdens utveckling? Eller är detta en uppgift för förbundet? Hur hanterar vi då inspel från bygderna?

Vi kunde notera att rekrytering sker både från HS Konsults rådgivare samt vid våra egna aktiviteter. Här behöver vi bli bättre i vår interna kommunikation så att det lokala sällskapet får kännedom om nya medlemmar.  Vi talade om vikten av att ha en differentierad prissättning samt att tala om vad vi gör på det lokala planet genom anslag hos den lokala livsmedelsbutiken eller bygdegården. Medlemstidningen är uppskattad. Vi talade också om att vi nu har Swish som gör det enklare att bli ny medlem på direkten och på så sätt ta del av lägre medlemspris vid olika aktiviteter. Några undrade om vi hade inventerat kompetensen hos våra medlemmar lokalt för att kunna dra nytta av varandras kunskaper. Andra menade att vi behöver bli mer aktiva på sociala medier för att nå nya medlemmar.

Marcus talade om att det ska vara enkelt att gå med och att man bör undvika att sätta nya medlemmar i styrelsearbete direkt, det kan avskräcka en del. Han talade också om vikten av ledarskap och inte liderskap, det sista var ett skämtsamt ord för att man bör undvika uttryck om att styrelsearbetet är betungade eller termer som “Det är ju ändå jag som får göra allt” eller “Jag får väl ta det också då”. Han menade att liknande uttryck gör det svårare att rekrytera ny styrelsemedlemmar.

Jag tror inte att jag var ensam om att åka hem med många nya idéer och många nya frågor, här har vi ett roligt arbete framför oss!

Birgitta Persson, medlemsansvarig Dalarna Gävleborg