Artikelserien innehåller artiklarna
- Inledning
- Om temperatur
- Om nederbörd
- Om vädermärken
- Väderprognoser
- Växtodling i framtiden
”Tidsperspektivet i artiklarna om temperatur och nederbörd begränsar sig främst till 1950–2019 samt jämförelser mellan referensperioden 1961–1990 och de därpå följande tre decennierna. Dessa jämförelser gör jag mot bättre vetande. Gösta H Liljequist, meteorolog och professor vid Uppsala universitet 1958–1979, varnar i sin bok Populär meteorologi (1966) för att det i stort sett är mycket svårt ”att inom ett kortare tidsintervall på några decennier upp till ett sekel avgöra om en variation i klimatvärdena skall tillskrivas en klimatfluktuation eller ”slumpen””. Med tanke på den pågående galopperande klimatförändringen som inte var uppenbar 1966 vågar jag ändå göra dessa jämförelser i de kommande tre artiklarna.”
Lars Wiik, författare
Samtliga artiklar om klimatet i Skåne
Lästips, ordförklaringar och liten väderlära
I artiklarna finns bland annat olika begrepp, förkortningar mm som förklaras här.
Att lära mer: Läsvärda böcker är Klimatet och människan under 12 000 år av Fredrik Charpentier Ljungqvist (2017), Meteorologernas Väderbok av Claes Bernes och Pär Holmgren (2006), En varmare värld av Claes Bernes (www.naturvardsverket.se), Vädermakarna. Människan och klimatet av Tim Flannery (2006), Den obeboeliga planeten av David Wallace-Wells (2019) och Vad händer med klimatet? En klimatforskares syn på jordens klimat av Lennart Bengtsson (2019). Den sistnämnda boken är både optimistisk och fatalistisk i sin syn på Jordens klimat. Hemsidor som ger aktuell kunskap är SMHI:s (www.smhi.se) och IPCC:s (www.ipcc.ch). Dokumentären 2040 – framtidsfilmen från 2019 av filmaren Damon Gameau kan ses på Svtplay t.o.m. 4 januari 2021.
Golfströmmen: Golfströmmen med en bredd på som mest cirka 100 km är en temperatur- och vinddriven havsström eller strömvirvel som passerar Sydamerikas nordöstra kuststräckning, vidare öster om Västindien mot North Carolinas (USA) östkust och upp mot våra breddgrader. Golfströmmen för med sig varmt vatten från Västindien och Sargassohavet upp till Norska havet och Skandinavien. Golfströmmen bidrar till att vårt klimat blir varmare och gynnsammare. Golfströmmen är inget vi kan ta för givet. Golfströmmen kan mattas och avta i styrka och hur långt den når, vilket skett under vissa tidsperioder.
IPCC: IPPC (Intergovernmental Panel on Climate Change) eller FN:s klimatpanel bildades 1988 och förser världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget vad gäller klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan. IPCC är en mellanstatlig organisation med representanter från mer än hundra länder. IPCC har ingen egen forskning utan anlitar tusentals forskare och andra experter runt om i världen vilket resulterar i olika typer av rapporter. IPCC menar att den pågående globala uppvärmningen till största delen beror på mänsklig verksamhet, främst sådan som innebär en ökning av koldioxidhalten. IPCC fick tillsammans med Al Gore Nobels fredspris 2007. (Wikipedia 2019).
Istider: Under de två senaste tidsperioderna tertiär och kvartär, dvs. under de senaste 65 millioner åren, inträffade sannolikt sex till åtta större istider på knappt 100 000 år vardera samt ett 40-tal mindre istider på runt 10 000–20 000 år.
Klimat: Det statistiskt bearbetade historiska vädret och en sammanfattning av vädrets tillstånd under en viss tid, ofta trettioårsperioder eller längre.
Klimatförändring: Variationer av jordens klimat över tiden, lokalt eller globalt. När sådana iakttagna fluktuationer bildar en trend över tidsperioder som sträcker sig över alltifrån decennier till miljontals år, talar man om klimatförändringar. Sådana förändringar kan ha naturliga orsaker som variationer, som kan vara cykliska, i solaktivitet eller geologiska processer men kan också vara orsakade av människan. (Wikipedia).
I modernt språkbruk används termen främst för att beskriva den senaste tidens klimatförändringar, i synnerhet den temperaturstegring som kallas global uppvärmning. Fenomenet global avkylning som förekom under istiderna, räknas också in under begreppet klimatförändring.
Klimatologi: Läran om klimatet och de olika vegetationstyper som uppstår. Väderdata bearbetas och studeras under längre tidsperioder och klimatet klassificeras.
Atmosfären, havet och markytan växelverkar med varandra vilket bidrar till det klimat som uppstår tillsammans med ett antal externa faktorer som jordens bana och lutning, solens aktivitet, växthusgaser/luftföroreningar, vulkanutbrott och markanvändning. Solstrålningen är klimatets energikälla. Solinstrålningens absorption och reflexion varierar beroende på om underlaget är hav eller is, bevuxen eller obevuxen mark. Exempelvis ger temperaturskillnaderna som uppstår bland annat upphov till vindar.
Meteorologi: Vetenskapen om vädret eller den lägre atmosfärens fysik och kemi. Analys av vädrets växlingar och dess orsaker beskrivs i den gren av meteorologin som går under namnet den synoptiska meteorologin (jämför synoptiska väderobservationer var tredje timme) eller väderlära. Några viktiga begrepp eller mätstorheter (element) inom meteorologin är luftens tryck, lufttemperatur, luftfuktighet, nederbörd, vind, rörelse, molnighet, dimma, åska, frost och stormar. Andra viktiga begrepp är luftmassor, jetströmmar, varm- och kallfronter, hög- och lågtryck. Meteorologin tillämpas praktiskt på flera sätt, inte minst genom väderleksförutsägelser eller väderprognoser, nog så viktiga för många yrkesgrupper.
SMHI: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är vår svenska expertmyndighet när det gäller väder och klimat. Sedan slutet av 1800-talet har data från atmosfären, insjöar, hav och land insamlats. Utifrån denna data ges väderprognoser. SMHI är numera IPCC:s svenska kontakt.
Väder: Det alldagliga vädret som vi gärna pratar om. Betydligt kortare tidsperioder än när vi talar om klimatet.
Växthuseffekten: Växthus- eller drivhuseffekten är ökningen av atmosfärens innehåll av bland annat vattenånga, koldioxid, metan, lustgas och den bestående uppvärmning som detta leder till på grund av att mer sol- och värmestrålning absorberas.
