Vår historia

Jönköpings läns Hushållningssällskap, den första tiden

I skrivelse den 7 september 1813 uppmanade Kungl. Maj:t (Karl XIII) dåvarande landshövdingen i Jönköpings län, friherre Erik J:son Boije, att så fort som möjligt verkställa lantbruksakademiens plan i Jönköpings län. Så skedde genom att landshövdingen, i enlighet med vad planen förutsatte, till en början själv utsåg de första ledamöterna, tolv till antalet, i ett Hushållningssällskap för Jönköpings län. Dessa valde i sin tur tillsammans med landshövdingen ytterligare 135 personer till ledamöter, varefter samtliga kallades att infinna sig hos denne till konstituerande sammanträde den 15 januari 1814, då Jönköpings läns Kongl. Hushållningssällskap bildades.Erik Json Boije

Avskaffandet av “husbehovsbränningen”

Till en början fick Hushållningssällskapet i huvudsak finansiera sin verksamhet genom medlemsavgifter.

Först i och med ”husbehovsbränningens” avskaffande med 1855 års brännvinslagstiftning fick Hushållningssällskapet mer påtagliga resurser att röra sig med. En femtedel av skatten på brännvinstillverkningen kom Hushållningssällskapet till godo. ”Brännvinsskatten” ersattes med statsbidrag. 

Ökad specialisering och rådgivning

Rådgivning

Från början av 1900-talet började en ökad specialisering inom Hushållningssällskapets rådgivning göra sig gällande med tillkomsten av jordbrukskonsulenter, husdjurskonsulenter, hemkonsulenter, vandringsrättare m.fl.
Hushållningssällskapet startade också i början av 1900-talet fältförsöksverksamhet. Fältförsöksverksamheten är även idag en viktig del i Hushållningssällskapets verksamhet.

1948 tog staten själv, genom tillkomsten av lantbruksnämnderna, hand om förmedlingen av garantilån och statsbidrag samt den rådgivning som avsåg yttre och inre rationalisering. För Hushållningssällskapet innebar denna omorganisation, att inom rådgivningsområdet koncentrerades verksamheten kring driftsrationalisering.

1967 inträffade en kraftig förändring för Hushållningssällskapets förutsättningar att driva sin verksamhet. Före 1967 finansierades 65 procent av rådgivningen med statliga medel och resten genom Hushållningssällskapens egna insatser. I de senare ingick taxeintäkter, lokala bidrag från kommuner och landsting samt andra anslag eller ersättningar för utförda tjänster från organisationer som Hushållningssällskapet samarbetade med. Nu tog lantbruksnämnden helt över den statligt finansierade rådgivningsverksamheten.
Den förlorade statliga finansieringen fick, precis som för alla Hushållningssällskap i landet, stora konsekvenser för Jönköpings läns Hushållningssällskap och en besvärlig anpassningsperiod följde.

Hushållningssällskapets verksamhet har utvecklats och anpassats efter de behov och önskemål som finns hos kunder och medlemmar. Idag, ungefär 40 år efter den stora förändringen är verksamheten vid Hushållningssällskapet större och mer diversifierad.

Idag och Framtiden

Riddersberg

Dagens utmaningar på landsbygden i Jönköpings län handlar inte om att driva bort hungern utan snarare om att stärka lantbrukets konkurrenskraft, hjälpa till att utveckla nya affärsidéer på landsbygden eller att finna nya brukningsmetoder anpassade för ett annorlunda framtida klimat.

Här i Jönköping är vi 17 medarbetare inom områdena skog, växtodling, miljö, ekonomi, mat, landsbygd, lamm och EU. Då vi saknar enskilda ägare och verkar inom landsbygdens näringar är vi ofta okända för en bredare allmänhet. Samtidigt sysslar vi med utveckling, rådgivning och utbildning inom områden som i slutändan berör den ”vanliga konsumenten, medborgaren”. Det handlar om maten vi äter, skogen vi vistas i, vattnet vi fiskar och badar i, och så vidare. Så förutom att vända oss till lantbruks- och landsbygdsföretagare vänder vi oss i ökad utsträckning till företag, privatpersoner, myndigheter och organisationer som bor och lever utanför landsbygden. Men alltid med syftet att, precis som för 200 år sedan, uppfylla vår verksamhetsidé att genom kunskapsförmedling främja landsbygdens näringar.

Framtiden bär på stora utmaningar och nya möjligheter. Inom lantbruket ser vi på Hushållningssällskapet en ökande konkurrens på en global marknad och miljö- och klimatförändringar som påverkar våra kunders produktionsmöjligheter. Utmaningar finns för oss på Hushållningssällskapet också i att övervinna den vanliga konsumentens okunskap vad gäller mat, livsmedelsproduktion och vårt lands gröna outnyttjade resurser. Landsbygden äger stora värden i sig men en levande landsbygd kräver tillväxt och framgångsrikt företagande. Hushållningssällskapet arbetar genom vårt varumärkeslöfte Kunskap för landets framtid mot visionen En landsbygd som lockar med ett näringsliv som växer.

 

 

bg