Det första Hushållningssällskapet bildades redan 1791 på Gotland, medan övriga kom till under första hälften av 1800-talet. Det låg i samhällets intresse att, ekonomiskt och socialt, förbättra förhållandena på landsbygden. Landshövdingen var självskriven som ordförande i Hushållningssällskapens förvaltningsutskott (styrelse) och fick därmed en hög status och betydelse för utvecklingen i länet.
Hushållningssällskapen har arbetat inom många områden, förutom jordbruksfrågor också byggt järnvägar, startat kooperativa föreningar, banker, lantbruksskolor och verkat inom sjukvård. I takt med att samhället utvecklades bildades nya organisationer och myndigheter som tog hand om de verksamheter som bl.a. Hushållningssällskapen var med och startade. Landstingen bildades exempelvis år 1862 för att ansvara för bl.a. sjukvården. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) blev alltifrån sin tillkomst 1811 tillsynsmyndighet för Hushållningssällskapen, en uppgift som 1890 överfördes till Lantbruksstyrelsen.
Avskaffandet av ”husbehovsbränningen”
Till en början fick Hushållningssällskapen i huvudsak finansiera sin verksamhet genom medlemsavgifter. Först i och med ”husbehovsbränningens” avskaffande med 1855 års brännvinslagstiftning fick Hushållningssällskapen mer påtagliga resurser att röra sig med då 1/5 av skatten på brännvinstillverkningen kom Hushållningssällskapen till godo.
”Brännvinsskatten” ersattes med statsbidrag.
Ökad specialisering
Från början av 1900-talet började en ökad specialisering inom Hushållningssällskapens rådgivning göra sig gällande med tillkomsten av jordbrukskonsulenter, husdjurskonsulenter, hemkonsulenter, vandringsrättare m.fl. Hushållningssällskapen startade redan i början av 1900-talet en omfattande fältförsöksverksamhet.
Med hjälp av egna medel, fonder, donationer anskaffade och inrättade enskilda Hushållningssällskap bl.a. försöksgårdar. Fältförsöksverksamheten är även idag en betydande och viktig del i Hushållningssällskapens verksamheter. 1948 tog staten själv, genom tillkomsten av lantbruksnämnderna, hand om förmedlingen av garantilån och statsbidrag samt den rådgivning som avsåg yttre och inre rationalisering, För Hushållningssällskapen innebar denna omorganisation, att inom rådgivningsområdet koncentrerades verksamheten kring driftsrationalisering.
Hushållningssällskapens Förbund bildas
Samma år bildades Hushållningssällskapens Förbund, som är en ideell förening där alla Hushållningssällskapen är medlemmar. En viktig anledning till att bilda ett förbund var att Hushållningssällskapen kände behovet av att själva ha en företrädare på nationell nivå. 1967 inträffade en kraftig förändring för Hushållningssällskapens förutsättningar att driva sina verksamhet. Före 1967 finansierades 65 procent av rådgivningen med statliga medel och resten genom Hushållningssällskapens egna insatser. I de senare ingick taxeintäkter, lokala bidrag från kommuner och landsting samt andra anslag eller ersättningar för utförda tjänster från organisationer som Hushållningssällskapen samarbetade med.
Nu tog lantbruksnämnderna helt över den statligt finansierade rådgivningsverksamheten. Den förlorade statliga finansieringen fick stora konsekvenser för Hushållningssällskapen och en besvärlig anpassningsperiod följde för flera Hushållningssällskap.
Verksamheterna vid Hushållningssällskapen har utvecklats och anpassats efter de behov och önskemål som finns hos kunder och medlemmar. Idag, nästan 40 år efter den stora förändringen är den samlade verksamheten vid Hushållningssällskapen större och betydligt mer diversifierad.
Idag är den totala omsättningen för Hushållningssällskapen över 900 miljoner kr och antalet anställda är ca 1000 personer.