Marknadsundersökningar om mat i Jönköping

Matens koppling för Turism

Denna undersökningen gjordes för att se vilken potential lokal mat har för turismen i området.

Det finns statistik som visar att under 2017 skedde över en halv miljon utländska övernattningar i länet. Detta är en siffra som har ökat de senaste åren.

Det som ökar är också matens betydelse som besöksanledning. Ska man locka besökare till sig så är ett starkt skäl (och ett skäl som blir starkare för varje år) att locka med unik mat som produceras lokalt och med en lokal matkultur. Lokal mat höjer turisternas upplevelse och det talas även om turister som väljer resmål efter hur de uppfattar maten, så kallad matturism.

Varje utländsk besökare spenderar i snitt 1 085 kr på mat per dag. Det motsvarar en tredjedel av turisternas budget. Dessutom vill flera köpa med sig lokala råvaror att ta med hem. 90% av besökarna vill till restauranger som har lokal mat och smaka traditionell svensk mat och dryck.

Ett grovt överslag är om alla som vill besöka gårdsbutiker också gör det och lägger hela sin matbudget på gårdsrestauranger/gårdsbutiker motsvarar det en potentiell försäljning på 500 miljoner per år bara i Jönköpings län.

Turisternas syn på svensk mat är att den ses som hälsosam, kreativ och innovativ. Detta är värden som bör bygga vidare på.

En studie visar att i de fall där landsbygdsturismen har ökat så bygger det på fler turistaktiviteter, man vill helt enkelt göra något. Turisterna söker ofta avkopplande aktiviteter med kulturella och traditionella inslag såsom unika tillagningssätt, naturupplevelser är också en vanligt förekommande del. Både barnfamiljer och gruppresor upplevs som mer intresserade av mat och natur.

Svårigheterna för landsbygdsturister och utländska besökare är dock logistiken då generellt sett det enbart är bilburna utländska besökare som kan tillgodogöra sig besök på landsbygdens resmål. En lösning för att underlätta de logistiska lösningar behövs.

För att göra det så behöver man inledningsvis fokusera på målgruppen, vem är det man vill ska komma. Därefter formulera bra erbjudande som passar den målgruppen, och slutligen välja var detta budskap ska synas för att locka denna typ av besökare.

Utländska besökare planerar ofta sina besök i förväg varför man behöver synas redan innan de har åkt hemifrån. Vissa målgrupper använder helst tryckta saker såsom guideböcker andra målgrupper är mer digitala och använder sig av sociala medier och är mottagliga för reklam på nätet.

Rekomendationer till turistföretag

• Jobba med lokal mat och matkultur!
• Tänk igenom målgrupp, erbjudande (paket) och kanalerna ni syns i. Dessa tre delar bör matcha varandra.
• Från marknadsundersökningen så kan man dra slutsatsen att det finns en större efterfrågan mat och naturupplevelser än vad besökarna får.
• Svensk natur och mat på landsbygden är eftertraktat och ökar in intresse
• Aktiviteter på resan efterfrågas

Marknadsundersökning Matens betydelse för turismen i Jönköpings län

Exportmöjligheter för livsmedel

Exportrådet även kallat Business Sweden jobbar aktivt med att hjälpa små och stora livsmedelsproducenter att nå ut på en internationell marknad. För dig som producent eller förädlare kan du få god hjälp av Business Sweden. Ett stort arbete är gjort på vilka länder som efterfrågar olika produkter.

Marknadsundersökning för olika länder och vilka produkter de är intresserade av

Export av färskmjölk till annat EU land, förslagsvis Finland.

Utgångspunkten var att sälja dessa mjölkprodukter till konsumenter i slutändan, exakt vilken typ av produkt har inte specificerats, det kan vara ost, filmjölk eller konsumtionsmjölk.

Det studenterna föreslår är att livsmedelsprodukter alltid borde anpassas till den smak som mottagarlandet har. Finland skulle i detta fallet vara väldigt likt Sverige och därmed inte behöva så mycket anpassning. Å andra sidan är produktionen också liknande så man skulle därför behöva anpassa budskapet om varför dessa mjölkprodukter är bättre är Finlands egna.

Förpackningens design är mycket viktig, olika färger och utseende signalerar olika saker i olika länder, därför behöver man få kontakt med någon som känner den finska marknaden och kan utveckla förpackningar där.

Om produkterna är lika de som redan finns på marknaden bör man lägga sig på liknande prisnivå. Men kan man hitta något unikt värde som dessutom kunderna förstår och är beredda att betala för så är det möjligt med högre prissättningar, tidigare sådana exempel är laktosfritt, hög-protein mjölk eller laddade varumärken såsom Västerbottenost.

Att exportera inom EU har många praktiska fördelar, oftast slipper man moms och tull enligt studenterna. Men man får se upp med nationella lagar för exempelvis livsmedelsmärkning, livsmedelssäkerhet mm.

Förslaget är att inte annonsera. Det är för dyrt i förhållande till den nytta det gör. Istället föreslår studentgruppen att vända sig till mässor för företagare där man kan komma i kontakt med större inköpare. Andra personer som man bör träffa på en mässa är kockar, matskribenter, matbloggare, cafe och hotellägare.

Distributionskanlerna är en svår lösning. Eftersom mjölkprodukter oftast är en kylvara kräver det lite mer omtanke. Att välja distributionskanaler är ett viktigt strategiskt val. Att själv lösa den fysiska transporten till flera butiker och även sköta kontakten med dessa butiker är det med störst mellanskillnad, det kräver också mest arbete och resurser. I andra änden av skalan kan man anlita agenter, mäklare och grossister vilket underlättar arbetet men det är också fler personer som ska ha en del av kakan. Valet av distribution beror också på produktvalet. Har man stor volym på ett fåtal ställen, såsom leveranser till stora livsmedelsbutiker så kan direkt distribution vara aktuellt. Är det istället en nisch produkt som ska finnas på många ställen och relativt liten volym på varje ställe är det mer intressant att jobba med grossister och andra samverkansparter som redan har distributionsnätet och logistiklösningarna.

Läs hela rapporten här

Offentlig upphandling – Hur mycket och vad köper kommunerna in?

Utgångspunkten för denna marknadsundersöksning var att jämföra sex olika kommuners arbete med offentlig upphandling av livsmedel för att se om det gick att dra några slutsatser. Detta gjordes genom att läsa in sig på olika källor om offentlig upphandling och gå igenom de senaste gjorda upphandlingarna av livsmedel i sex kommuner.

Slutsatserna var att kommunerna köper in mer och mer Svenska råvaror, man köper också in mer och mer ekologiska livsmedel trots att det kostar mer. Det är med andra ord inte bara priset som styr inköpen. I de undersökta kommunerna var spridningen mellan 21%-42% ekologiska livsmedel. I de undersökta kommunerna fanns flera lokala producenter som valt att lägga anbud.

Olika kommuner jobbar på olika sätt men vanligast är att upphandlingen görs vart fjärde år. Arbetssättet och materialet som man får från kommunerna skiljer sig markant åt vilket gör det svårt att jämföra. Exempelvis köper en kommun in livsmedel per kilo och en annan per liter, den tredje köper påsar, man använder olika termer såsom avtalspris, belastningspris med mera vilket också gör det svårt att jämföra.

Resultatet visar dock på att det är en väldigt jämn efterfrågan på mjölkprodukter, ganska exakt 6 ton dryckesmjölk per 1000 invånare, för filmjölk är det ca 1300 liter per 1000 invånare. Däremot så skiljer sig priset åt i dessa kategorier med skillnader på 27-36%. Detta kan bero på värdefel men också för att vissa kommuner köper in mer ekologiskt eller andra mjölkprodukter som kostar mer. Priserna på ost och grädde är däremot väldigt jämna.

Det är en stor skillnad på konsumtion av lammkött i olika kommuner, men en jämn konsumtion av nötkött där medel är 581,3 kilo nötkött per 1000 invånare. Grovt räknat kan det innebära fyra nötkreatur per 1000 invånare. Även Äpple, ost jordgubbar äts lika mycket i olika kommuner men det är en stor skillnad i priserna. Detta kan bero på värdefel som exempelvis att ekologiska äpplen är dyrare, eller att volymerna inte angetts i samma enhet. Men det är ändå en fingervisning om att billigast inte alltid vinner.

Förslag till de som lägger anbud är att:

• Kontakta de kommuner i din närhet och kolla upp vad som gäller
• Undersök tidigare års priser
• Det är inte ovanligt att kommuner köper in kvalitetsprodukter snarare än billigaste produkterna, men då ska dessa produkter vara efterfrågade redan i upphandlingsunderlaget.
• Det finns lokala producenter i offentlig upphandling så det är inte omöjligt

Den fullständiga rapporten med fler slutsatser

Hur gårdsbutiker kan utnyttja sociala medier till att sälja mer

Denna marknadsundersökning gick ut på att undersöka hur gårdsbutiker marknadsför sig på sociala medier och se om det finns mer att göra.

Denna undersökning gjordes genom intervjuer och även att kolla på flera olika sociala media kanaler. Studenterna kom fram till att alla gårdsbutiker som de hittade jobbar med minst ett socialt medium, oftast facebook. De ansåg att alla delade åsikten att sociala media är bra, billigt och genomförbart. Studenterna jämförde med respektive hemland och i andra länder är det vanligt att marknadsföra  livsmedel genom flera olika kanaler, exempelvis Snapchat och även att låta förebilder i regionen vara ambassadörer för olika livsmedel. Olika sociala kanaler fungerar i olika länder och i Sverige verkar facebook vara mest utbrett.

Men de såg också att det ofta saknades en tanke bakom den tid man lägger ner på de sociala medierna och att det går lite väl lång tid mellan inläggen.

Förslagen till gårdsbutikerna

• Sätt målen med varför du jobbar med sociala media. Vad är det du vill uppnå? Är det många likes, delningar, fysiska kunder till affären eller försäljningar kanske direkt på nätet?
• Mät, genom att mäta vet man vad som fungerar och vad målgruppen vill ha. Är det mysiga bilder på mat, fakta om livsmedelsproduktion, är det rabatter och tillfälliga erbjudande?
• Se potentialen, de flesta jobbar enbart med inlägg men få jobbar exempelvis tillsammans med andra. Kan man göra ett samarbete med någon bloggare eller helt annat företag.
  Ser man potentialen så gör man också fler inlägg och syns därmed ännu mer, även om kvalitet är viktigare än kvantitet. Kan ni synas tillsammans genom att hänvisa till varandra?
• Fundera vad dina kunder har gemensamt. Är det ålder, kön, bilmärke, geografiskt område, intresse för mat eller vill dom bara äta? Genom att lära sig vilka som är lätta att sälja till kan du fokusera på att sälja till dessa
• Gå en workshop eller på annat sätt lära sig mer om sociala medier. Genom att lära sig att omvandla likes till affärer tjänar man pengar. Då kan man också lära sig om vilka värden man bör förmedla, är det miljömässigt hållbar produktion, god smak, småländsk mathantverk eller vad är det som är så speciellt.
• Fokusera på det som kunderna vill höra. För gårdsbutiker är det ett gyllene läge att visa råvaran, produktionen, människorna bakom. Det är också bra att följa upp hela vägen med förpackningar som visar var kunderna har handlat så dom själva och andra blir påminda om inköpsstället. Även om man säljer ett knippe morötter så är det viktigt att på något sätt visa ursprunget så de inte förväxlas med importerade morötter.

Läs hela undersökningen här

Mer Marknadsförd mat som finansieras av EU medel genom Leader Västra Småland och Leader Astrid Lindgrens hembygd.
Här kan du läsa mer om projektet Mer Marknadsförd Mat.