Hushållningssällskapets klimat och hållbarhetsprojekt

26 september 2014

Projektet kan ses som en förstudie inför tillämpade försök med syfte att möjliggöra långsiktigt hållbara lantbruksföretag på Sydsvenska höglandet. Hållbarheten ska nås genom att man på gårdsnivå bidrar till att nå de nationella miljökvalitetsmålen, begränsad klimatpåverkan, ett rikt odlingslandskap och ingen övergödning, samtidigt som lönsamhet och konkurrenskraft stärks.

För att erhålla nödvändiga kunskaper ska Rådde gård användas som ett konkret, praktiskt exempel beträffande optimalt produktionssystem för nötköttsproduktionen, agroforestry, minskad energianvändning respektive minskade fosforförluster. För att samla kunskaper och erfarenheter och samtidigt stärka implementeringen av kunskaperna involveras avnämarna (lantbrukare och rådgivare) i kunskapsprocessen tillsammans med aktörer från branschen och andra branscher.

De fyra utmaningarna

Agroforestry (Begränsad klimatpåverkan)
Skötsel av betesmarker (Ett rikt odlingslandskap)
Synliggjord energianvändning i jordbrukets maskinella utrustning (Begränsad klimatpåverkan)
Åtgärder och metoder för att minska fosforutsläpp (Ingen övergödning)

De fyra olika ”utmaningar” ska hanteras parallellt i projektet. Samtliga fyra har direkt bäring på prioriterade miljökvalitetsmål.

Agroforestry på Stationsmossen, Rådde gård

På Stationsmossen, Rådde gård, har Hushållningssällskapet Sjuhärad anlagt ett agroforestry försök på mulljord med målsättning:

Att visa på alternativ till granplantering på nedlagd betesmark på mulljord i syfte att utnyttja marken på ett ekonomiskt och miljöanpassat optimalt sätt.
Skapa ett fungerande agroforestry‐system där betes‐ och poppel produktionen ger en lönsam investering. Poppel med en medelstam på två skogskubikmeter är ingen omöjlighet efter 20 år.

Skötsel av betesmarker

För att klara skötseln av alla de betesmarker som har höga natur- och kulturvärden där slåtter är ett orealistiskt alternativ krävs hållbara system med betesdjur. Med allt färre gårdar med mjölkproduktion blir nötköttsproduktion även fortsatt det dominerande driftsalternativet. Förändrade marknadsvillkor och EU-ersättningar påverkar olika produktionsmodellers konkurrenskraft. Teknisk utveckling (könssorterad sperma) och allt större mjölkbesättningar borde öka intresset för köttrassemin, där korsningskalvarna kan födas upp i betesbaserade system. Genom att använda kalvar från mjölkproduktionen minskar klimatbelastningen per kilo producerat kött. Där ungnötsuppfödning inte passar behövs resurseffektiva system med dikor och/eller kokvigor av köttras. Hur ska systemen optimeras?

Synliggjord energianvändning

Rådde gårds energianvändning är totalt ca 110 000 kWh/år där dieselåtgången står för ungefär hälften. Det är troligen mindre än många andra gårdar på Sydsvenska höglandet med djurhållning och vallodling då Rådde har ovanligt bra arrondering. Utmaningen är att motivera till minskad användning av såväl diesel, el och olja för att minska klimatbelastningen även om energikostnaderna just nu inte är besvärande höga.

Minskade fosforutsläpp

Utmaningen är att åstadkomma bästa möjliga hushållning med fosfor och minsta möjliga utsläpp, men samtidigt möjliggöra för t ex mjölkföretag på Sydsvenska höglandet att använda sin stallgödsel på magra marker. De har också långa transportavstånd till områden med sådan produktion att stallgödseln kan vara efterfrågad. Det är svårt för kvarvarande lantbrukare i området att klara nuvarande fosforbegränsningar.