Hästsektorns klimatpåverkan
Syftet var att beräkna klimatpåverkan från olika hästverksamheter och att identifiera åtgärder för att minska hästsektorns klimatpåverkan. Syftet var även att bygga upp kunskap om hästsektorns klimatpåverkan och om vilka faktorer som påverkar hästhållningens klimatavtryck.
Projektledare; Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Finansiär; Jordbruksverket 
Ur sammanfattningen
Studien har gjorts med ett livscykelperspektiv där klimatavtrycket av hästverksamheten på sju gårdar har beräknats till och med gårdsgrinden. I beräkningarna ingår växthusgasutsläpp från produktion och användning av insatsvaror (foder, energi, strö och ev inköpt mineralgödsel) på gårdarna, lustgas från mark, lustgas och metan från hästgödsel samt metan från hästarnas fodersmältning. Resultatet redovisas som ton koldioxidekvivalenter per häst och år. Uppgifter till beräkningarna har dels lämnats av gårdarna, (t ex om mängd inköpt foder och hästarnas vikt) dels hämtats från litteraturuppgifter (t ex om växthusgasutsläpp från produktion av olika fodermedel och metanproduktion från hästarnas fodersmältning beroende på deras vikt).
Klimatavtrycket per häst varierar mellan ca 1,5 till drygt 5 ton koldioxidekvivalenter per häst och år. De faktorer som framförallt påverkar klimatavtrycket per häst är det totala foderbehovet samt omfattningen på transport av häst och foder. Om foderförbrukningen är hög innebär det dels att mycket foder behöver produceras, vilket orsakar högre växthusgasutsläpp, dels att mer metan produceras i fodersmältningen och mer kväve och organiskt material finns i träck och urin vilket ger högre lustgas- och metanavgång från gödsel och beräknas ge mer lustgas från mark. De mesta växthusgasutsläppen från fodret kan kopplas till odling av hö och hösilage eftersom detta utgör så stor andel av foderstaten. Långa eller bränslekrävande transporter kan ge betydande växthusgasutsläpp, det kan t ex handla om hästar som transporteras långt och flera gånger till tävlingar och träningar eller foder som körs längre sträckor med personbil och släp eller traktor.
En stor del av de totala växthusgasutsläppen uppstår i olika biologiska processer, framförallt som metan i fodersmältningen, metan och lustgas från hästgödseln och lustgas från kvävets omsättning i mark. Det finns dock inte mycket skrivet i litteraturen om utsläppen från hästarnas fodersmältning och från gödselhanteringen t ex beroende på foderstat, foderbehov eller hur stallgödseln hanteras.