Förbättrad IPM i potatisodlingen

I ett tvärvetenskapligt projekt avser vi att ta ett helhetsgrepp i potatisodlingen när det gäller den exempellöst stora användningen av kemiska bekämpningsmedel, inte minst fungicider som är kemiska bekämpningsmedel mot bland annat svampsjukdomar i potatis som bladmögel och brunröta samt torrfläcksjuka. Projektets innovationsidé är att endast samordning och samverkan mellan relevanta vetenskapsområdens historiska databaser, kunskap, rutiner och erfarenhet kan leda till att den kemiska bekämpningen i potatisodlingen minskas genom en mer ansvarsfull och hållbar användning. Växtpatologi, växtodling inklusive växtskydd, meteorologi, systemanalys, modellering, ekonomi, resultatförmedling, kommunikation och rådgivning är några av disciplinerna som avses ingå i projektet. Nyckelpersoner från dessa discipliner är tillfrågade och villiga att medverka.

Trots ett stort antal forskningsprogram och projekt under de senaste 50 åren har den kemiska bekämpningen eller dess intensitet ökat i de konventionella potatisfälten, något som måste betraktas som ett misslyckande. Detta misslyckande har flera orsaker varav den största är att helhetssynen fått vika för alltför snäva synsätt i hittills genomförda program och projekt. Det snäva synsättet har gett värdefull ny kunskap om exempelvis potatisbladmöglets livscykel och epidemiologi men helhetssynen som endast kan fås i tvärvetenskapliga projekt har saknats, något som vi nu avser att råda bot på. Moderna beslutsstödsystem (DSSs efter engelskans Decision Support Systems) är ofta system som konstruktivt använder sig av befintlig kunskap för att ge råd om lämpliga odlingsåtgärder. Viktiga delar i projektet är att validera beslutsstödsystem för potatisbladmögel och torrfläcksjuka med hjälp av unik data från svenska fältförsök. Bland annat potatisbladmöglets första angrepp och fortsatta utveckling finns registrerade sedan 1980-talet. Tillsammans med gps-koordinater, väderdata från SMHI:s grid-system men även från lokala väderstationer samt övriga fältdata kan några befintliga moderna beslutsstödsystem valideras och göras tillförlitliga och användbara för svenska förhållanden.

I projektet ingår även utformandet av hur potatisbladmöglet och torrfläcksjuka ska bevakas samt hur förändringar i bladmögelpopulationen orsakade av selektionsdrivande faktorer bäst undersöks. Resultatförmedling och den praktiska användningen av beslutsstödsystem i svenska potatisodlingar har hög prioritet i projektet. Projektet lägger även grunden till maskininlärning och användandet av artificiell intelligens inom detta område.

Kontakt: Lars Wiik 010-4762092