Effektiva temperaturåtgärder för att minska metan- och ammoniakemissioner från flytgödsellager

12 juni 2023

I projektet vill vi beskriva vilka åtgärder en lantbrukare kan vidta för att kostnadseffektivt hålla nere temperaturen i gödsellager och därmed minska emissionerna av metan och ammoniak från flytgödsellager.

Det läggs allt större fokus på att genomföra åtgärder för att minska emissioner av växthusgaser och ammoniak från jordbruket. Det är dock svårt och kostsamt att mäta emissionerna från gödsellager. Men vi vet att temperaturen i gödseln är en av de viktigaste faktorerna som driver metanavgången från flytgödsellager (gäller både obehandlad och rötad gödsel), och att temperaturen även påverkar ammoniakavgången. Temperaturen är enklare att mäta, och det går även att modellera hur temperaturen i gödseln påverkas av väder, påfyllnads- och tömningsmönster och lagrets utformning.

Vad kom vi fram till:

Temperaturen påverkar både metan- och ammoniakemissionerna, fast på olika sätt. Metanproduktionen sker i hela gödselvolymen och är då beroende av temperaturen i hela lagret och hur mycket gödsel det finns i lagret. Ammoniakemissionerna sker från ytan, och därmed är temperaturen i ytan och ytans storlek viktig. En stor del av ammoniakemissionerna sker dock vid spridning, och därför är det fler faktorer som har större betydelse för de totala emissionsnivåerna, till exempel vind, nederbörd och spridningsteknik.
Temperaturen i gödsellagren följer lufttemperaturen, fast lite fördröjt och utslätat. Ur metansynpunkt är det därmed bra om gödsellagren är så tomma som möjligt när det är som varmast ute. Då har man fördelar av många spridningstillfällen, om gödseln sprids tidigt på våren innan gödseln värms upp och den sprids under sommar och tidigt på hösten för att minska mängden varm gödsel.
Ett djupt och smalt lager är bättre ur emissionssynpunkt än ett brett och grunt lager. Gödseln i ett grunt gödsellager är varmare sommartid än gödseln i ett djupare gödsellager, vilket ger högre metan- och ammoniakemissioner. Dessutom har ett grunt gödsellager betydligt större area än ett djupt lager med samma volym, vilket ger högre ammoniakemissioner. Det kan även vara svårare att etablera och behålla ett svämtäcke som dämpar ammoniakemissionerna på ett brett gödsellager där vinden har lättare att påverka ytan. Material- och anläggningskostnaderna kan dock vara högre för ett riktigt djupt gödsellager.
Tak är en bra ammoniakåtgärd, men ingen metanåtgärd: Metan bildas oavsett om gödseln är täckt eller inte. För att taken ska hindra metanemissioner hade de behövt vara gastäta och dessutom hade gasen behövt samlas in. Tak kan dock fördröja uppvärmningen av gödseln på våren men bevarar värmen i gödseln på hösten. Så ur metansynpunkt kan det vara bra att tömma lagren med tak sist i vårbruket för att dra nytta av vinterns kyla så länge som möjligt.
Skuggning har ingen tydlig effekt på temperaturen i hela gödselvolymen, men skulle kunna påverka ytan: Lägre temperatur i ytan kan minska ammoniakemissionerna, men har ingen avgörande betydelse för metanproduktionen. Träd, buskar och byggnader ger dock inte bara skugga. Om de står så nära gödsellagret att de läar och sänker vindhastighet över gödselytan minskar ammoniakemissionerna och skyddas svämtäcket bättre.

Projektet var ett samarbete mellan Hushållningssällskapet Halland och RISE. Projektet pågick 2020-2023. Projektet finansierades av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Bertebos Stiftelse.