Havrecystnematoder

Havrecystnematoder, HCN

Det finns två arter av havrecystnematoden som har stor ekonomisk betydelse, den vanliga Heterodera aveae ochHeterodera filipjevi som tidigare benämndes ”Gotlandstypen” eftersom den påträffades först på Gotland, men är nu spridd till andra delar i landet. Den trivs på något lättare jordar, sand, mo och moränjordar.

Heterodera filipjevi. Foto: Bonsak Hammeraas/Forestry ImagesSkador kan observeras tidigt, tillväxthämning sker då näringsreserverna från fröet är slut och plantan ska försörja sig själv. Rötterna blir starkt förgrenade och cystor kan ses på rötterna omkring plantans axgång. Cystorna mognar under sommaren och faller sedan av rötterna och blandas med jorden. Hos havre medför starkare angrepp ofta en rödfärgning som kan liknas vid fosforbrist.

Värdväxter för havrecystnematoden är begränsade till familjenGraminea, främst då stråsäd. Känsligheten avtar i ordningen havre, vårvete och korn. Höstvete angrips mindre men kan liksom vårsäd och vall (ängsvingel och rajgräs) uppehålla tätheten på en hög nivå.

Har man konstaterat förekomst av havrecystnematoder bör man se över växtföljden och odla icke värdväxter, oljeväxter eller resistenta sorter. Även resistenta sorter angrips, därför är det olämpligt att odla resistent havre vid höga tätheter, lämplig gröda är då resistent korn.

Karta

Hitta din kontakt. Vi väntar på att få höra från dig.