Foder

De odlade fiskarna äter industriellt framställt foder. Råvarornas och fodrens kvalitet kontrolleras noggrant av fodertillverkarna som i sin tur är underställda myndighetskontroller.

Innehåll

Fodren består av växtolja, vegetabiliska proteiner, marina fetter och marina proteiner samt vitaminer, mineraler och spårämnen. Fiskfodret behöver ha ett välbalanserat innehåll av fett, kolhydrater och protein. Fördelningen i innehåll skiljer sig dessutom åt mellan olika foder beroende på fiskens ålder och art. Även storleken hos foderpelleten ökar med fiskens storlek.

Man har idag en mycket bred kunskap om vilka näringsämnen olika fiskarter behöver och därför är det också möjligt att göra egna foder för varje art. När fiskarna växer förändras deras näringsbehov. Främst förändras förhållandet mellan protein och fett. Under yngelstadiet behöver fisken i första hand protein för att växa, medan en större fisk behöver mer energi. Samtidigt behöver de mindre fiskarna ett foder med en högre fosforhalt än de större fiskarna då fosfor behövs vid tillväxten av skelettet. Detta medför sammantaget att foder till större fiskar innehåller mer fett och mindre protein än foder till mindre fisk.

Tillverkning

Tillverkningsprocessen av fiskfoder är mycket komplicerad jämfört med tillverkningen av foder för andra husdjur, eftersom vattenomgivningen ställer speciella krav på fodrets kvalitet och egenskaper. Fodret för fiskodlingar i öppna kassar skall sjunka långsamt och får inte upplösas för fort, eftersom det då skapas foderspill. I trågodling och då främst för liten fisk fokuserar tillverkningen istället på en god flytförmåga för att fodret ska uppehålla sig längre på ytan och ge fisken längre tid på sig att äta upp allt foder. Detta är däremot olämpligt vid fiskodlingar i öppna kassar där fodret då kan driva ut från kassen på ytvattnet.

Fiskfodren framställs med hjälp av en extruder, vilket inkluderar en slags tryckkokning. Under upphettningen stiger temperaturen på grund av trycksättningen tillfälligt till över 100 grader. Detta gör framställningsmetoden mycket hygienisk. Tack vare att foderblandningen i extrudern upphettas under tryck kan fiskarna även ta tillvara stärkelsen från spannmålet bättre.

Lagring

En fiskodlingsanläggning strävar efter en så effektiv och korrekt hantering av fodret som möjligt. Därför är det av stor vikt att fodret lagras och hanteras på ett sådant sätt att det inte kontamineras eller förstörs. Lokaler och utrustning som nyttjas för lagring, utfodring och transport av foder kontrolleras därför som regel genom daglig tillsyn. Fodret får inte utsättas för väta, solljus, värme eller dylikt utan transporteras genast från lastbilen till lager eller silos i vilka de får ett gott skydd. Värme och längre lagring kan få fodret att släppa fett vilket ger en oljefilm på vattenytan men kan även innebära problem i foderutrustningen med driftstopp som följd. Oljesläpp från fodret kan även ske på grund av fel i tillverkningen. I ett sådant fall är fodret oljigt redan vid leveransen. På samma sätt kan fodret ha blivit utsatt för väta redan före leveransen till fiskodlaren. Eventuella avvikelser i foderkvalitén vid mottagandet rapporteras till tillverkaren för reklamation.

Utfodring

Utfodringsteknik
Utfodring kan ske för hand, vilket innebär att det kastas ut och sprids manuellt över vattenytan med exempelvis en skopa. Detta är dock alltför krävande för att kunna genomföras effektivt på en större fiskodling. Däremot används metoden med fördel även emellanåt på större odlingar för att kontrollera fiskens aptit och beteende. På större odlingar används automatiserad utrustning på grund av de större fodervolymerna och för att möjliggöra en jämn fördelning av utfodringen över dygnets ljusa timmar.

Utrustningen kan vara av slungtyp där en foderbehållare är kopplad till en matarskruv som vrider fram foder till en slunga som sedan fördelar fodret över kassens yta. Tidigare var det vanligt med en ännu enklare uppsättning där foderbehållaren var förbunden direkt nedåt med en tallrik under sig som snurrade ut foder. Detta förutsätter dock att foderbehållaren placeras mitt i fiskenheten.

En annan vanlig utfodringsutrustning är tryckluftsstyrd där stora silos med foder kopplas till en doserare. Från doseraren blåser tryckluft ut fodret via slangsystem till varje enskild kasse. I slutet på slangen finns ytterligare en spridningsmekanism för att fördela fodret jämnare över vattenytan. Dessa tryckluftssystem kan placeras på land eller på en speciell foderflotte som då rymmer ett komplett system med foderlager, kompressorer osv.

All automatiserad utfodring styrs av mer eller mindre avancerade elektroniska system. I de mer moderna systemen är systemen datoriserade och styrs via applikationer i dator eller smartphone. Dessa system kan även styra valet av fodersort, fodermängd och tidpunkt för utfodringen för varje enskild kasse utifrån data om den fisk som finns i vardera kasse, vattentemperatur och syrgashalt i vattnet. Detta måste dock kompletteras med daglig manuell övervakning av fiskens aptit varefter eventuella nödvändiga justeringar av utfodringen görs.

Foderförbrukningen följs och registreras även i datasystemen för att det ska vara möjligt att följa upp tillväxteffektiviteten, kallad foderkonvertering eller foderkoefficient samt för att kunna beräkna fosforutsläpp som belastar miljön.

Fodermängden som ska ges till fisken kan förutses genom en tillväxttabell baserad på erfarenhet om procentuell daglig tillväxt relaterad till vattentemperatur. Fiskens storlek påverkar den förväntade tillväxthastigheten genom att fisken uppvisar en hög relativ tillväxt efter kläckning som sedan minskar med storlek och ålder. Alla individer av samma storlek växer däremot inte i exakt samma hastighet. De genetiska variationerna innebär att vissa fiskar växer snabbare än andra. Hälsotillståndet hos den enskilda fisken är givetvis också en viktig faktor då en sjuk fisk både tappar aptit och spenderar energi på immunförsvaret och för att tillfriskna. Kunskapen är heller inte lika omfattande för alla fiskarter. För lax och regnbåge finns väl etablerade tillväxttabeller medan tillväxttabellerna för exempelvis röding och öring är mindre standardiserade.

Det är därmed möjligt att styra utfodringen uteslutande med ett datorprogram som utgår från tillväxttabell kopplat mot en temperatursensor. Även andra sensorer för exempelvis syresättning och strömstyrka (vattenhastighet) kan användas och ger information för en korrekt utfodringsmängd men det finns även sensorer tillgängliga att köpa för att registrera foderspill som faller genom kassen. I praktiken är emellertid inga tekniska styrningssystem perfekta och bör alltid åtföljas av tillsyn där fiskens beteende studeras.

Temperatur
Vattentemperaturen är en starkt inverkande faktor på fiskens aptit och tillväxt även om aptiten även påverkas av andra faktorer så som syresättning, vindar, vattenströmmar och solinstrålning. Eftersom fiskar är växelvarma, d.v.s. inte upprätthåller någon egen stabil kroppstemperatur, så påverkas matsmältningen kraftigt av den omgivande vattentemperaturen. Både matsmältningshastigheten och fiskens energibehov ökar med ökande temperatur, men sammantaget växer fisken fortare upp till en specifik optimal temperatur. Vid högre temperaturer än den för fisken optimala överväger dock de negativa aspekterna, vilket medför att fisken stressas, tappar aptit och även utsätts för höjda risker att råka ut för sjukdomar.

Den optimala temperaturen skiljer sig mellan olika arter och röding som räknas som en kallvattensfisk har exempelvis svårare att hantera vattentemperaturer över 15 grader än regnbåge. Däremot fungerar rödingens matsmältning fortfarande väl vid temperaturer nära fryspunkten till skillnad från regnbågens matsmältning, vilket medför att röding både kan utfodras och tillväxa vid väsentligt lägre temperaturer än regnbåge.

Syrehalt
Låga syrehalter i omgivande vatten eller för höga tätheter av fisk i odlingen leder till försämrade syreförhållanden, men minskad aptit, försämrad smältbarhet hos fodret och ökad risk för sjukdomsutbrott med en ökad dödlighet som följd.

Det största problemet under perioder med förhöjd vattentemperatur är att syrehalten i vattnet minskar då varmare vatten inte kan innehålla lika mycket syre (gaser) som kallare vatten. Detta innebär att allt eftersom temperaturen stiger och fiskens aptit ökar minskar samtidigt syretillgången för fisken. Således visar erfarenheten att fiskarna klarar längre värmeböljor bättre om de före dessa inträffar utfodras optimalt. Det gäller därför att kunna förutspå värmeböljor och andra väderrelaterade förändringar och minska utfodringen i god tid.

Hantering av död fisk

Dödlighet
En viss andel av fisken dör av olika orsaker i en fiskodling. Den naturliga dödligheten ligger på omkring 2,5 %/år och en ökad dödlighet är därför en viktig faktor för att följa fiskens hälsostatus. Dessutom måste utfodringsmängderna justeras när biomassan minskar i odlingen för att minska mängden foderspill och upprätthålla utfodringseffektiviteten.

Som en daglig rutin plockas därför död fisk bort från kassarna för att säkerställa god vattenmiljö och minska risken för spridning av eventuella bakterier och parasiter. Antalet döda fiskar bör registreras för varje kasse för att lättare kunna upptäcka förändringar i dödligheten och i tid upptäcka eventuella problem. I odlingar med automatiserade utfodringssystem registreras dödligheten även för att kunna korrigera utfodringen i förhållande till biomassan i odlingen.

En fiskodlare skall sträva efter en så välfungerande hantering av fisken som möjligt: från romkorn/yngel till leveransklar matfisk. Död och/eller sjuk fisk utgör merarbete för odlaren, har en potentiellt negativ effekt på den generella hälsosituationen hos fisken i odlingen samt på den omgivande miljön. Det innebär dessutom både produktionsbortfall och minskad ekonomisk bärkraft eftersom alla kostnader för arbete och utfodring med mera är bortkastade på den fisk som dött och inte ger någon intäkt.

Förebyggande åtgärder
Dödlighet i odlingen både kan och bör förebyggas. En övergripande och viktig faktor är god hygien både vid in- och utförsel av fisk till och från odlingen för både utrustning och personal. Död fisk som blir liggande i odlingen riskerar att utgöra källor för bakterietillväxt och bör liksom avvikande och sjuka fiskar plockas bort löpande. I kassodlingar bör skyddsnät placeras över kassarna som skydd för fisken mot predatorer såsom fåglar och däggdjur. Syresättningen i kassarna kan vid behov förbättras genom montage av strömbildare, vilket utgörs av olika typer av propellrar som sätter vattnet i rörelse. Även isbildning kan på detta sätt förebyggas. Vid behov, till exempel vid ökad stress under hantering, så kan extern syresättning ske med hjälp av syreutrustning.

Traditionell teknik och moderna lösningar
Tillvägagångssättet vid plockning av död fisk varierar. Traditionellt har håvar med långt skaft använts för plockning av död fisk vid ytan, både i landbaserade odlingar och i odling i kassar. En del fisk sjunker dock till botten varvid en ansamling av död fisk kan uppstå framförallt i botten av djupa kassar vilket både kan ge en försämring av miljön i kassen samt utgöra substrat för vidare bakterietillväxt. Denna fisk har traditionellt insamlats genom s.k. rullning av kassen, vilket innebär att kassen först lyfts i ena änden och därefter lyfts längs båda sidorna så att död fisk på botten hasar efter mot den andra änden av kassen. Slutligen lyfts fickan som uppstått upp och den döda fisken plockas upp.

Plockning av död fisk kan även genomföras med hjälp av dykare som går ner i kassen och samlar ihop fisken varefter den lyfts upp. Numera finns även tekniska lösningar för att automatiskt samla upp död fisk med hjälp av näthåvar eller en extrabotten som kan vinschas upp för tömning. Det finns ytterligare en metod som kallas lift-up-system där fisken sugs upp via en tratt i botten på kassen och slangsystem till en uppsamlingsenhet.

Kameraövervakning

Övervakning av fisk, utrustning, foder och anläggning kan minska flera av de risker som fiskodlaren måste hantera. Olika larm- och övervakningssystem används för att förebygga inbrott och minska risken för sabotage. Även under vattnet är kameraövervakning möjlig. Kameror under vattnet används dock oftare för kontroller av kassarnas skick, förekomst av död fisk i kassen, fiskens beteende, bottenförhållanden under kassen samt övervakning av foderspill i djupled eller sidled för att justera utfodringen. Kameraövervakning under ytan kan genomföras med allt från en enskild nedhängande undervattenskamera och en bildskärm med vilken fiskodlaren kan förflytta kameran exempelvis från kasse till kasse. Det kan även genomföras med mer avancerad utrustning med kameror som kan fjärrstyras som ubåtar utrustades med både sonar och gripklor. Dessa tekniska lösningar klarar även av större vattendjup än de enklare lösningarna. Kameror kan också monteras fast på varje kasse, varvid samtliga kassar kan övervakas kontinuerligt från ett samlat kontrollrum.

Referenser

Adams, C. E. och Huntingford, F. A. 1997. Growth, maturation and reproductive investment in Arctic charr. Journal of Fish Biology nr 51. 750-759

Alanärä, A. 2000. Fortbildning av fiskodlare: optimering av utfodring i storskalig odling- Vattenbruksinstitutionen, SLU. Rapport 20. 20 s.

Alanärä, A. 2000. Optimering av utfodring vid kommersiell fiskodling. Vattenbruksinstitutionen, SLU. Rapport 21.32 s.

Aschoff, J. 1981. A survey of biological rhythms. Handbokk of behavioral neurobiology. vol 4. 3-10.

Andersen K och Tybirk, K. 2016. Introduktion. I Nordic Alternative Protein Potentials. 7 s.

Bergheim, A. och Braaten, B. 2007. Modell for utslipp fra norkse matfiskanlegg til sjö. IRIS nr 180. 35s.

Bergman, E., Piccolo, J. och Greenberg, L.2013. Raising brown trout (Salmo trutta) with less food – effects on smolt development and fin damage. Aquaculture research. 44. 1002-1006.

Brännäs, E., Nilsson, J. och Eriksson, L.-O. 2011. Rödingavel. En summering av det svenska avelsprogrammet från 1982-2011. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö. Rapport 9. 46 s.

Brännäs, E. och Wiklund, B.-S. 1992. Low temperature growth potential of Arctic charr and rainbow trout. Nordic journal of freshwater research. Nr 67. 77-81

Byelashov, O. A. och Griffin M. E. 2014. Fish In, Fish Out: Perception of Sustainability and Contribution to Public Health, Fisheries, vol 39, nr.11. 531-535.

Carlsson, S-Å. 2012. Fosfor från fiskfoder och fekalier. Jämförelse mellan Naturvårdsverkets (1980-talet) och motsvarande nutida studier av foder och fekalier. Vattenresurs. 9 s.

Caruso, G. 2015. Use of Plant Products as Candidate Fish Meal Substitutes: An Emerging Issue in Aquaculture Productions. Fisheries and Aquaculture Journal, 6:3. 3. s

Einen, O., och Mørkøre, T. 1997. Foringslære for akvakultur. Landbruksforlaget. 235 s.

Einen, O., Waagan, B. och Thomassen, M. S. 1998. Starvation prior to slaughter in Atlantic salmon (salmo salar). Effects on weight loss, body shape, slaughter- and fillet-yield, proximate and fatty acid composition. Aquaculture. nr166. 85-104.

Gatlin DM, Barrows FT, Brown P, Dabrowski K, Gaylord TG, Hardy RW, Herman E, Hu G, Krogdahl Å, Nelson R, Overturf K, Rust M, Sealey W, Skonberg DJ, Souza E, Stone D, Wilson R och E Wurtele E (2007). Expanding the utilization of sustainable plant products in aquafeeds: a review. Aquaculture Research, 38: 551–579.

Geurden I, Jutfelt F och K Sundell (2009) Growth, digestibility and intestinal fatty acid uptakes in rainbow trout following a period of vegetable oil feeding. Comp. Biochem. Physiol. A 152:552-559.

Gustafsson, A. 2003. Fosfor i regnbågslaxens foder och fekalier. Naturvatten i Roslagen AB. Nr. 19. 8 s.

Hardy RW (2010) Utilization of plant proteins in fish diets: effects of global demand and supplies of fishmeal. Aquaculture research, 41: 770-776.

Hedlund. T. 2017. Miljöeffekter, fiskodling i öppna system. Aquanord AB. 79 s.

Hidalgo MC, Urea E och A Sanz  (1999) Comparative study of digestive enzymes in fish with different nutritional habits. Proteolytic and amylase activities. Aquaculture 170(3–4), 267-283.

Jensen, A. J., Johnsen, B. O. och Saksgård, L. 1989. Temperature requirements in Atlantic salmon (Salmo salar), Brown trout, (Salmo trutta), nad Arctic char (Salvelinus alpinus) from hatching to initial feeding compared with geographical distribution. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. vol 46. 786-789.

Jobling, M. 1983. Influence of body weight and temperature on growth rates of Arctic charr, Salvelinus alpinus L. Journal of Fish Biology. Nr. 22. 471-475.

Jobling, M. och Wandsvik, A. 1983. Effect of social interactions on growth rates and conversion efficiency of Arctic charr, Salvelinus alpinus L. Journal of Fish Biology. Nr 22. 577-584

Knudsen D, Sundh H, Jutfelt F, Sundell K, Koppe W och H Frökiaer (2008) Dietary soyasaponins increase gut permeability and play a key role in the onset of soybean-induced enteritis in Atlantic salmon (Salmo salar L.). British J Nutr. 100:120-129

Kollberg, S. och Lindahl, O. 2004. Musselmjöl istället för fiskmjöl i ekologiskt foder. Kristinebergs marina forskningsstation. 10 s.

Krogdahl Å, Hemre GI och TP Mommsen (2005) Carbohydrates in fish nutrition: digestion and absorption in postlarval stages. Aquaculture Nutrition, 11: 103-122. doi:10.1111/j.1365-2095.2004.00327.x

Kumar V, Sinha AK, Makkar HPS, De Boeck G och Becker K (2012) Phytate and phytase in fish nutrition. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition 96:335–364.

Langeland M, Vidakovic A, Vielma J, Lindberg JE, Kiessling A och T Lundh (2014b) Digestibility of microbial and mussel meal for Arctic charr (Salvelinus alpinus) and Eurasian perch (Perca fluviatilis). Aquaculture Nutrition, DOI: 10.1111/anu.12268

Lans, L., Greenberg, L. A., Karlsson, J., Calles, O., Schmitz, M. och Bergman, E. 2011. The effects of ration size on migration by hatchery raised Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (Salmo trutta)           Ecology of freshwater fish. 1-10

Larsson, S. 2001. Thermal performance of Arctic charr. Vattenbruksinstutitionen, SLU. Rapport 30. 21s.

Larsson, S. 2005. Thermal preference of Arctic charr, Salvelinus alpinus, and brown trout, Salmo trutta – implications for their niche segregation. Envirinmental biology of fishes. Nr 73 89-96 s.

Larsson, S. och Berglund, I. 2005. The effect of temperature on the energetic growth efficiency of Arctic charr (Salvelinus alpinus L.) from four Swedish populations. Journal of thermal biology. Nr. 30. 29-36

Larsson, S., Forseth, T., Berglund, I., Jensen, A. J., Näslund, I., Elliot, J. M. och Jonsson, B. 2005. Thermal adaptation of Arctic charr: experimental studies of growth in eleven charr populations from Sweden, Norway and Britain. Freshwater biology. Nr 50. 353-368

Lock ER, Arsiwalla och T Waagbø (2016) Insect larvae meal as an alternative source of nutrients in the diet of Atlantic salmon (Salmo salar) postsmolt. Aquaculture nutrition.22: 1202-1213.

Madrid, J. A., Boujard, T. och Sánchez-Zázquez, J. 2001. Feeding rhythms. In Food intake in fish. Blackwell. 189-215

Makkar HPS, Tran G, Heuzé H och P Ankers. (2014) Review: State-of-the-art on use of insects as animal feed. Animal Feed Science and Technology, vol 197, pp. 1–33.

Nagel F, von Danwitz A, Schlachter M, Kroeckel S, Wagner C och C Schulz (2014) Blue mussel meal as feed attractant in rapeseed protein- based diets for turbot (Psetta maxima L.). Aquaculture Research. 45:1964–1978.

Nordiska ministerrådet. 2008. Muslingemel i stedet for fiskmel i økologisk foder till æglæggande høns, kyllingen och andre husdyr. TemaNord 2008:536. 57 s.

Norrgård, J. R., Bergman, E., Greenberg, L. A. och Schmitz, M. 2014. Effects of feed quality and quantity on growth, early maturation and smolt development in hatchery-reared landlocked Atlantic salmon Salmo salar. Journal of Fish Biology nr. 85. 1192-1210

Norrgård, J. R., Bergman, E., Schmitz, M. och Greenberg, L. A. 2014. Effects of feeding regimes and early maturation on migratory behaviour of landlocked hatchery-reared Atlantic salmon Salmo salar smolts. Journal of Fish Biology. Nr. 85. 1060-1073

Poulsen G, Solberg ØS och K Tybirk (2016) Regional Potentials in Protein Supply from Agriculture. I Andersen, K. och Tybirk K., (red.). Nordic Alternative Protein Potentials. ISBN: 978-92-893-4591-0.

Rana KJ, Siriwardena S och MR Hasan (2009) Impact of rising feed ingredient prices on aquafeeds and aquaculture production. FAO TECHNICAL PAPER No. 541

Sánchez-Muros M-J, Barroso FG och F Manzano-Agugliaro (2014) Insect meal as renewable source of food for animal feeding: A review. Journal. Cleaner Production 65:16–27.

Skretting. 2009. Effektiv fôring. Fôring i dybden 2009: 27-35.

Storebakken T, Refstie S och B Ruyter (2000) Soy products as fat and protein sources in fish feeds for intensive aquaculture. In: J. K. Drackley (ed), Soy in Animal Nutrition. Federation of Animal Science Societies, IL, USA, pp. 127–70.

Strand, Å. 2005. Growth- and bioenergetic models and their application in aquaculture of perch (Perca fluviatilis) Vattenbruksinstutitionen, SLU. Rapport 42 63 s.

Tacon AGJ, Hasan MR och M Metian (2011) Demand and supply of feed ingredients for farmed fish and crustaceans; trends and prospects. FAO Fisheries and Aquaculture Technical Paper No. 564. FAO, 87 pp. ISBN: 978-92-5-106933-2.

Tacon AGJ och M Metian (2008) Global overview on the use of fish meal and fish oil in industrially compounded aquafeeds: trends and future prospects. Aquaculture 285: 146-158.

Tacon AGJ och M Metian (2015) Feed Matters: Satisfying the Feed Demand of Aquaculture, Reviews in Fisheries Science & Aquaculture, 23:1, 1-10, DOI: 10.1080/23308249.2014.987209.

Vidakovic A, Langeland M, Sundh H, Sundell K, Olstorpe M, Vielma J, Kiessling A och T Lundh (2015) Evaluation of growth performance and intestinal barrier function in Arctic charr (Salvelinus alpinus) fed yeast (Saccharomyces cerevisiae), fungi (Rhizopus oryzae) and blue mussel (Mytilus edulis).  Aquaculture Nutrition, DOI: 10.1111/anu.12344.

Vielma, J., Mäkinen, T., Ekholm, P. och Koskela, J. 2000. Influence of dietary soy and phytase levels on performance and body composition of large rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) and algal availability of phosphorus load. Aquaculture. 183. 349-362.

Wootton, R. J. 1998. Ecology of teleost fishes, second edition. Kluwer Academic Publishers.

Webbaserade referenser

Raisio 2017. http://sv.raisioagro.com/utfodring-och-tillvaxt1

 

Karta

Hitta din kontakt. Vi väntar på att få höra från dig.