Prövningsprocessen

Processen att ansökan om tillstånd till fiskodlingsverksamhet kan vara tidskrävande och kräver att ett antal steg har genomförts och att både rätt och tillräckligt mycket uppgifter lämnas in till prövningsmyndigheten. Här nedan finns en genomgång av processen för att söka miljötillstånd för verksamheten. Övriga tillstånd som krävs för olika delar av verksamheten beskrivs under respektive kapitel samt i översikten över lagstiftningen och Gant-schemat för tillståndsprocessen.

Utskriftsvänlig pdf

Av 6 kap. Miljöbalken (MB) framgår att en specifik miljöbedömning ska ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9, 11 kapitlet i MB om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det är dock inte definierat vad begreppet ”betydande miljöpåverkan” innebär men det används som ett sätt att styra omfattningen av de utredningar och samråd som är nödvändiga för att en inlämnad ansökan inklusive en miljökonsekvensbeskrivning skall kunna godkännas för vidare handläggning och beslut. Vilken verksamhet som innebär betydande miljöpåverkan anges i Miljöbedömningsförordningen (2017:966) i kombination med Miljöprövningsförordningen (2013:251) och miljöbalken. För de verksamheter som inte uppräknas bland de som alltid eller aldrig har betydande miljöpåverkan tas beslutet av Länsstyrelsen. För verksamheter eller åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en liten miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 47 § miljöbalken tas fram. Det innebär mindre formaliserade krav på dokument och den fortsatta processen. Fiskodling med en foderförbrukning över 40 ton (d.v.s. gränsen för tillståndspliktig verksamhet) bedöms dock alltid ha betydande miljöpåverkan.

Samrådsunderlag

Oavsett verksamhetens omfattning är det första steget i ansökningsprocessen att upprätta ett underlag för kommande samråd, ett så kallat samrådsunderlag. Samrådsunderlaget ska beskriva den tänkta verksamheten, dess lokalisering och påverkan på omgivningen. Beroende på verksamhetens omfattning ska ett lämpligt underlag tas fram. Det är bra att tidigt ta fram så mycket och så bra underlag som möjligt för att kunna identifiera eventuella problemställningar. På så sätt säkerställs ett tydligt samråd och att samrådet leder till relevanta synpunkter från enskilda berörda och myndigheter. Det är lämpligt att redan i ett tidigt skede kontaktar miljökonsult och samråder med myndighet för att bedöma hur omfattande underlag som krävs.

Var man lokaliserar en fiskodling har betydelse både för fisken i kassen och förutsättningarna för denna, men även för risken att påverka närboende. Foto: Tina Hedlund

Samråd

Nästa steg i processen är att samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda i frågan om betydande miljöpåverkan och i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Samrådsunderlag bör skickas ut till berörda senast 3 veckor innan samrådsmötet. Berörda bör även få god tid på sig att lämna in skriftliga synpunkter på samrådsunderlaget efter samrådet. För sådan verksamhet där det inte per automatik reglerats att verksamheten ska eller inte ska medföra en betydande miljöpåverkan, fattar Länsstyrelsen beslut om detta efter samrådet.

För en sådan verksamhet som, per automatik eller efter beslut från länsstyrelsen, kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska samråd, utöver vad som angivits ovan, även ske med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Den som avser att bedriva verksamheten ska därför se till att de som inte tidigare har fått ett samrådsunderlag ges möjlighet att ta del av ett sådant underlag. Dessutom ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas vari man redovisar miljöeffekterna av verksamheten.

Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att samrådet genomförs på ett bra sätt. Länsstyrelsen har som uppgift att stötta dig som verksamhetsutövare i samrådsprocessen. Kontakta därför din länsstyrelse i god tid innan du tänkt kalla till samråd. En bra genomförd samrådsprocess kan underlätta den kommande prövningsprocessen.

Miljökonsekvensbeskrivning

Nästa steg i processen är för en tillståndspliktig verksamhet att upprätta en tillståndsansökan med tillhörande teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Det är lämpligt att kontakta miljökonsult och juridiskt stöd för hjälp med att upprätta ansökningshandlingarna då det i 14§ Miljöbedömningsförordningen anges att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden ska se till att miljökonsekvensbeskrivningen tas fram med den sakkunskap som krävs i fråga om verksamhetens eller åtgärdens särskilda förutsättningar och förväntade miljöeffekter.

Verksamhetsutövaren kan emellertid väsentligt underlätta arbetet med att ta fram en MKB genom att t.ex. tillhandahålla bakgrundsmaterial, bidra med tekniska beskrivningar av verksamheten och även bidra med information för övriga delar. Ett samarbete mellan en erfaren miljökonsult och verksamhetsutövaren underlättar MKBn och håller även ner kostnaden för verksamhetsutövaren. Bedömningarna av miljöeffekterna kräver i många fall en biologisk och/eller teknisk kompetens utöver det som den blivande fiskodlaren besitter. En otillräcklig eller dåligt skriven MKB ges avslag av prövningsinstansen, vilket förlänger projekteringstiden och ökar därmed även kostnaderna.

En MKB skall beskriva den planerade verksamheten och dess inverkan på människor och miljön. I 6 kap. 3 och 7§ MB anges syftet med en miljökonsekvensbeskrivning, vilka direkta och indirekta effekter av verksamheten som skall redovisas samt vad som behöver beskrivas för att en bedömning av miljöpåverkan skall kunna genomföras inklusive hur denna miljöpåverkan har minimerats.

Upplägget och strukturen på en MKB är inte detaljstyrt och i vilken ordning som exempelvis den tekniska beskrivningen och beskrivning av alternativa lokaliseringar placeras i dokumentet beror på vad som lämpar sig bäst för det specifika projektet.

En grundläggande struktur kan dock se ut som följande:

Administrativa uppgifter
Sökandes namn, kontaktuppgifter, organisationsnummer etc.

Information om var verksamheten skall bedrivas (län, kommun, fastighet, ev. koordinater). Kontaktperson och miljöansvarig hos sökanden.

Verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) – både för huvudverksamheten och eventuella delverksamheter, uppgifter om ev. miljöfarlig hantering enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899).

Icke teknisk sammanfattning
En övergripande lättfattlig beskrivning av verksamheten samt de slutsatser som dras i MKBn.

Teknisk beskrivning
Inleds med en beskrivning av verksamhetens utformning och omfattning samt dess syfte, lokalisering och omfattning (foderförbrukning), samt eventuella kringverksamheter så som slakteri mm.

Beskrivningen skall därefter redogöra för utformningen av verksamheten och den valda tekniken (odlingsmetod, fiskart/er, utformning, tekniska lösningar etc.). Hantering av råvaror, produkter och kemikalier skall beskrivas såväl som övergripande rutiner för att sköta odlingen och minimera miljöpåverkan.

Alternativa lokaliseringar/alternativ utformning/alternativ teknik
En redovisning av de alternativa lokaliseringar som sökanden undersökt, men av ett eller annat skäl bedömt som mindre lämpliga än det valda alternativet (lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6§ MB). Beskrivningen skall på samma sätt beskriva alternativ teknik eller utformning som har undersökts men valts bort till förmån för den valda tekniken (försiktighetsprincipen -val av BAT, 2 kap. 3§ MB).

Det skall även beskrivas vilken trolig effekt eller utveckling som kommer att ske på miljön om verksamheten inte startas upp (nollalternativet).

I den tekniska beskrivningen skall odlingens olika delar beskrivas samt att sätta in de olika delarna i ett sammanhang.
Foto: Tina Hedlund

Förväntade konsekvenser för miljö och människors hälsa
De effekter på miljön som trots val av bästa möjliga teknik, skyddsåtgärder och försiktighetsåtgärder kommer att inträffa på grund av verksamheten skall beskrivas utifrån ett antal intressen samt huruvida verksamheten förväntas påverkan någon miljökvalitetsnorm. Vilka intressen som ingår i beskrivningen beror på verksamheten och den planerade lokaliseringen. De vanligaste intresseområdena att beskriva för fiskodlingsverksamhet är planförhållanden, infrastruktur, jord- och skogsbruk, rekreation och friluftsliv, fiske och jakt, naturmiljö, vattenmiljö, landskapsbild, skyddade eller skyddsvärda områden, kulturmiljö, ev. rennäring. Dessutom skall påverkan på luft, buller, avfall, råvaror och kemikalier samt säkerhetsrisker beskrivas. De försiktighetsåtgärder som skall genomföras för att minimera riskerna eller miljöpåverkan skall redogöras för vart och ett av intresseområdena. Därefter skall en sammanlagd bedömning av inverkan på var och en av dessa variabler göras.

Planförhållanden
Under planförhållanden beskrivs de övergripande planer som finns för området. Det kan innefatta kommunala översiktsplanerna men även planeringsunderlag i form av riksintressen kan beskrivas under detta stycke. Kustplaner och de havsplaner som håller på att tas fram av Havs- och Vattenmyndigheten kan beskrivas under detta stycke om odlingen ligger inom de berörda områdena. Planerna erhålls av den berörda kommunen (översiktsplaner och kustplaner), HaV (havsplaner) och via länsstyrelserna eller VISS (riksintressen). Länsstyrelserna har en gemensam sida med karttjänster där mycket av underlaget för både planförhållanden och annan övergripande information kan hämtas.

Infrastruktur
Den infrastruktur som finns i området i form av vägar, bebyggelse och anläggningar för exempelvis elförsörjning skall redovisas här. Om verksamheten påverkar befintlig, eller kräver ny infrastruktur skall detta också beskrivas.

Jord- och skogsbruk
Arealanvändningen i området i form av jord- eller skogsbruk skall beskrivas, samt verksamhetens inverkan på denna. Information om skogsbruket i området kan hittas hos Skogsstyrelsen.

Rekreation och friluftsliv
Områdets användning för rekreation och friluftsliv skall redogöras för, samt påverkan på detta av den planerade verksamheten. Det kan omfatta allt från kanotleder, badplatser, segling eller fågelskådningslokaler till sportfiske eller jakt, varav de två sistnämnda kan få en egen rubrik i de fall detta är lämpligt. Påverkan kan ske på många olika sätt t.ex. genom att arealer undantas från allemansrätten, näringstillskott som kan ge ökad biologisk produktion, risk för oljefilm på vattenytan som utgör olägenheter för badande.

I en MKB ska områdets användning för rekreation och friluftsliv redogöras för, samt påverkan på detta av den planerade verksamheten. Foto: Håkan Emilsson

Fiske och jakt
Jakten störs sällan av fiskodlingsverksamhet annat än av den areal som inte längre är tillgänglig för jakt. Den påverkan som dock bedöms skulle kunna inträffa skall redovisas. Påverkan på fisket är vanligen mer omfattande och inkluderar effekter av näringsutsläpp med ökning av den naturliga produktionen, eventuella rymningar av odlad fisk, förändrat fisketryck i området, samt ett område som görs otillgängligt för fiske för att minimera risken för olyckor i form av t.ex. trasiga kassar eller personskador p.g.a. fiskekrokar i näten. Till påverkan på fiske kan även risken för spridning av sjukdomar inkluderas.

Vattenmiljö
Under vattenmiljö beskrivs vilken effekt verksamheten kommer att medföra med avseende på exempelvis näringsämnen, växtplankton och andra väsentliga kvalitetsfaktorer som påverkar statusklassificeringen. Dessutom skall skyddade eller skyddsvärda områden eller arter beskrivas med koppling till vattenmiljön. Mycket underlagsinformation kan hittas via Länsstyrelsernas gemensamma GIS-sammanställningar, hos SLU, SMHI, Sjöfartsverket, i VISS och hos den berörda kommunen och Länsstyrelsen. Även eventuell påverkan på dricksvatten, vattenskyddsområden, badvatten etc. bör redovisas här.

Naturmiljö
Om de vattenrelaterade naturvärdena beskrivs under vattenmiljö beskrivs de övriga, huvudsakligen landbaserade naturvärdena under denna punkt. Det kan omfatta skyddande eller skyddsvärda områden så som naturreservat, riksintressen, biotopskydd, Natura-2000 områden men även enskilda skyddsvärda arter som kan påverkas av verksamheten. Djurlivet i området kan tas upp som en egen punkt eller beskrivas under vattenmiljö respektive naturmiljö. Även här återfinns mycket av underlagsinformationen i länsstyrelsernas gemensamma GIS-sammanställningar. Kontakt med berörd Länsstyrelse kan för naturmiljön, liksom för många andra punkter vara mycket lämplig för att inte missa något väsentligt.

Landskapsbild
En beskrivning av hur landskapsbilden förändras av den planerade verksamheten skall redovisas. Det kan t.ex. beröra miljömålet storslagen fjällmiljö och även vara mycket väsentligt i exempelvis kustnära områden med mycket friluftsliv där människor förväntar sig orörda områden. Oavsett placering av odlingen skall påverkan på landskapsbilden redogöras.

Kulturmiljö
De kulturhistoriska lämningar inklusive fornminnen som finns i området och kan påverkas av verksamheten skall beskrivas. Riksantikvarieämbetet har en omfattande förteckning av lämningar som återfinns på deras hemsida. Vid markingrepp anges dock att kontakt även skall tas med aktuell Länsstyrelse.

Rennäring
I de fall fiskodlingen planeras inom renskötselområdet i Sverige måste även påverkan på rennäringen beskrivas. Det är även viktigt att samråda med berörd sameby då rennäringen utgör ett av Sveriges riksintressen. På sametingets hemsida finns grundläggande GIS-information om rennäringen i olika områden.

Luft
Påverkan på luft via ex. lukt, avgaser eller eventuella utsläpp av andra ämnen skall redovisas och om möjligt kvantifieras.

Buller
En redovisning av det förväntade bullret från verksamheten skall redovisas i MKBn, dels vad som kan orsaka buller, hur högt ljudet förmodas vara och vid vilken tid på dygnet detta kan uppkomma. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller och det finns miljökvalitetsnormer för både buller och luft, men dessa utgör normalt ingen begränsning för fiskodling eller tillhörande verksamhet.

Avfall
Det avfall från verksamheten som kommer att uppkomma i form av självdöd fisk, eventuella slaktrester, blod, tomma fodersäckar och annat emballage, hushållsavfall från personalen, slam från ex. toaletter, slam från reningsverk samt farligt avfall skall redovisas som beräknad mängd per år, samt hur detta kommer att hanteras och omhändertas.

Råvaror och kemikalier
De råvaror och kemikalier som förbrukas inom verksamheten skall redovisas. Detta omfattar fiskfoder, drivmedel samt hydraulolja och motorolja till fordon och övriga maskiner. Det omfattar även kemikalier som behövs i reningsverket och för omhändertagande av självdöd fisk, samt desinfektionsmedel för städning och sanering av anläggningen. Dessutom omfattas förbrukningen av elström och för landbaserade anläggningar även vattenförbrukningen. Enligt produktvalsprincipen (2 kap. 4§ MB.) skall det redovisas att råvaror och kemikalier som innebär risk för människors hälsa eller miljö inte skall väljas, förutsatt att dessa kan ersättas med andra mindre farliga produkter. Enligt hushållningsprincipen (2 kap. 5§ MB.) skall verksamheten bedrivas på sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. I första hand skall även förnybara energikällor användas.

Säkerhetsrisker
De säkerhetsrisker som kan uppkomma vid driften av verksamheten, samt de säkerhetsåtgärder som genomförs för att minimera dessa risker skall redovisas. Dessutom skall riskerna beskrivas utifrån hur sannolika dessa händelser är samt hur stor konsekvens händelsen skulle medföra om den inträffade. Detta skall vägas samman i en total riskbedömning. Även en övergripande handlingsplan för de olika riskerna skall tas fram.

Uppföljning och kontroll av verksamheten
Ett egenkontrollprogram för verksamheten skall upprättas inom den tid som tillståndsmyndigheten anger i beslutet. Det är dock mycket lämpligt att ta fram ett förslag till recipientkontrollprogram (kontrollprogram för uppföljning av den miljöpåverkan verksamheten har) för uppföljning av den miljöpåverkan som kan förväntas från verksamheten. Recipientkontrollprogrammet påbörjas lämpligen redan före tillståndet söks och resultaten från provtagningarna utgör då en del av underlagsmaterialet vid ansökan. Dessa resultat kan sedan följas upp med avseende på eventuella förändringar på grund av verksamheten.

Miljömål och miljökvalitetsnormer
En redogörelse av de miljömål och miljökvalitetsnormer som kan påverkas av den planerade verksamheten skall tas fram samt hur dessa kan påverkas av den planerade verksamheten och vilka åtgärder som vidtagits för att minimera påverkan.

Handläggning
När ansökningshandlingarna är upprättade inlämnas de för prövning till antingen Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen eller till Mark- och miljödomstolen.

När en ansökan lämnats in skickar prövningsmyndigheten ansökan på remiss med frågan om behov av eventuella kompletteringar till tillsynsmyndigheten. Om behov av kompletteringar föreligger skickas ett föreläggande med begäran om dessa till den sökande. När eventuella kompletteringar inkommit och ärendet bedöms komplett kungörs ansökan och skickas på remiss till berörda (myndigheter, kommuner, sakägare m.fl.). Att en ansökan kungörs innebär att allmänheten och andra intressenter kan yttra sig i ärendet. Yttrandet ska ske inom den tid som anges i kungörelsen. De yttranden som inkommer skickas till sökanden med möjlighet att bemöta dessa. När kommuniceringen är genomförd fattas beslut vilket kungörs, alternativt hålls en huvudförhandling innan beslut fattas. Beslut som är under kungörelse innebär att man har möjlighet att överklaga beslutet, om man är berörd. Överklagan ska ske inom den tid som anges i kungörelsen.

Vad som ovan redovisats gäller för tillståndspliktig verksamhet. För en anmälningspliktig verksamhet gäller enligt 25 § Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att en anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamheten eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter. I den utsträckning som behövs i det enskilda fallet ska en anmälan också innehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. MB. Vad som motsvarar behövlig omfattning kan variera och för att få kunskap om detta bör diskuteras med kommunens miljöenhet.

Referenser

Lagar
Miljöbalken (1998:808). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808

Förordningar
Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1998899-om-miljofarlig-verksamhet_sfs-1998-899

Miljöprövningsförordningen (2013:251), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljoprovningsforordning-2013251_sfs-2013-251

Miljöbedömningsförordning (2017:966) om miljökonsekvensbeskrivningar.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobedomningsforordning-2017966_sfs-2017-966

Skrifter
Jonsson, B. 2000. Handbok i Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för fiskodling. Vattenbruksinstitutionen, SLU. Nr 27. 23 s

Länsstyrelsen Västerbotten. 2007. Att söka tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Informationsskrift till sökanden. Länsstyrelsen Västerbotten. 21 s.

Länsstyrelsen Västernorrland. 2016. Söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet – en informationsskrift. 34 s.

Naturvårdsverket. 1993 Fiskodling. Planering, tillstånd, tillsyn. Allmänna Råd 93:10

Webbaserade referenser
Naturvårdsverket. 2015. Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Rapport 6538. 22s. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6538-6.pdf?pid=7411

Naturvårdsverket. 2017. Innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning (verksamheter och åtgärder). http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Samhallsplanering/Miljokonsekvensbedomning/Innehall/

Länkar till underlagsmaterial med mera
Nedan följer tips på var du kan finna olika typer av underlagsmaterial inför exempelvis val av lämplig plats för en verksamhet. När det gäller planer och underlagsmaterial etc. som upprättas av kommunen finns detta vanligtvis på respektive kommuns websida.

Försvarsmakten Här finns information om försvarsmaktens riksintresseanspråk samt områdena av betydelse för totalförsvarets militära del.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/

Havs och Vattenmyndigheten. Badvattenkvalitet. Resultat från mätningar av badvattenkvalitet vid Sveriges badplatser.
https://havbi.havochvatten.se/analytics/saw.dll?PortalPages

Havs och Vattenmyndigheten. Fiskförekomster i sötvatten per län. Sammanställning av förekomst av fisk per art och län.
https://www.havochvatten.se/hav/samordning–fakta/kartor–gis/karttjanster/karttjanster/fiskforekomster-per-lan.html

Havs och Vattenmyndigheten. Hydrografiska, kemiska och marinbiologiska data från Östersjön och Västerhavet. Marina miljöövervakningsdata rörande fysik, kemi och biologi (ej miljögifter och fisk).
http://www.smhi.se/oceanografi/oce_info_data/SwedODC/data_host_sv.htm

Havs och Vattenmyndigheten. Riksintresse för yrkesfisket. Områden med riksintresse för fiske som ska ha ett långsiktigt skydd mot andra verksamheter som kan ha påtaglig negativ inverkan.
https://www.havochvatten.se/hav/samordning–fakta/kartor–gis/karttjanster/karttjanster/riksintresse-for-yrkesfisket.html

Havs och Vattenmyndigheten. Värdefulla vatten. Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer.
https://www.havochvatten.se/hav/samordning–fakta/kartor–gis/karttjanster/karttjanster/vardefulla-vatten.html

Länsstyrelserna. Geodatakatalogen. Länsstyrelsernas geodatakatalog är en söktjänst som du kan använda för att leta efter öppna geodata av olika slag. Geodatakatalogen innehåller bara metadata och länkar.
https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/

Länsstyrelserna. Karttjänster (webbGIS). Här finns karttjänster som länsstyrelsen erbjuder.
http://extra.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/karttjanster.aspx

Naturvårdsverket. Miljödataportalen är en karttjänst från Naturvårdsverket där du hittar information om natur och miljö, till exempel miljöövervakningsstationer, områdesskydd och resultat från inventeringar och geografiska analyser.
http://www.miljodataportalen.naturvardsverket.se/

Naturvårdsverket. Skyddad natur. Tillhandahåller data om skyddad natur. Nationalparker, naturreservat och övriga skyddade områden.
http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/

Riksantikvarieämbetet. Fornsök. Med Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök kan du få information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten.
https://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/

Sametinget. Sammanställning av information kring Sveriges olika samebyar samt rennäringen.
https://www.sametinget.se/

SGU. Brunnsarkivet. Information om borrade enskilda brunnar mm.
https://www.sgu.se/produkter/geologiska-data/vara-data-per-amnesomrade/grundvattendata/brunnar/

SGU. Vattenkvalitetsdata per grundvattenförekomst. Sammanställningar av vattenkvalitetsdata per grundvattenförekomst.
https://www.sgu.se/produkter/geologiska-data/oppna-data/grundvatten-oppna-data/vattenkvalitetsdata-per-grundvattenforekomst/

Sjöfartsverket. Kartjänster. Sjöfartsverkets har utvecklat en kartvisare för att tillgängliggöra data som t.ex. sjökort, lotsområden, vind- och vatteninformation.
http://www.sjofartsverket.se/sv/Snabblankar/Kartviewers/Se-pa-sjokort-/

Skogsstyrelsen. Skogens pärlor. Här finns skogliga grunddata, brandkarta och stormkarta mm.
https://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogskartan/

SLU. Artdatabanken Information som är knutet till vilda arter i den svenska naturen, t.ex. rödlistning, vilka län de förekommer i, fridlysning samt hur arter är beroende av varandra.
https://www.artdatabanken.se/Artdatabanken

SLU. Elfiskeregistret SERS. Sammanställning av alla inrapporterade elfiskeundersökningar i vattendrag i Sverige.
https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/

SLU Kemiska och biologiska data i sjöar och vattendrag (ej fisk). Vattenkemi, bottenfauna, påväxtalger, makrofyter, växtplankton och djurplankton i svenska sjöar och vattendrag.
https://www.slu.se/vatten-miljo/DV-registersida

SLU. Miljödata MVM. Här kan du söka mark-, vatten- och miljödata som finns inom två av SLU:s datavärdskap, Sjöar och vattendrag, samt Jordbruksmark.
http://miljodata.slu.se/mvm/

SLU. Musselportalen. Musselportalen är ett öppet rapporteringssystem för stormusslor som förekommer i svenska sjöar och vattendrag.
http://www.musselportalen.se/Observations.aspx

SLU. Provfiskeregistret NORS. Sammanställning av alla inrapporterade provfiskeundersökningar med nät i Sverige.
https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/databas-for-sjoprovfiske-nors/

SMHI. Flödesstatistik för Sveriges vattendrag.
http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/vattenforing/om-flodesstatistik-for-sveriges-vattendrag-1.8369

SMHI. Statistik isläggning och islossning.
http://www.smhi.se/k-data/hydrologi/is/islaggnings_och_islossningsdata.pdf

SMHI. Sjöareal och sjöhöjd.
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.35254!/Sj%C3%B6areal%202012_2.pdf

SMHI. Svenskt vattenarkiv (SVAR). Sjödjup och sjövolym.
http://www.smhi.se/k-data/hydrologi/sjoar_vattendrag/sjodjup_SVAR_2009.pdf

SMHI. Svenskt vattenarkiv (SVAR). Sjöar, vattendrag och avrinningsområden. http://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/sjoar-och-vattendrag/

SMHI. Vattenwebb. Vattenföring modelldata, vattenföringsobservationer och vattenföringsdata, damm- och sjöregister mm.
http://vattenwebb.smhi.se/

SMHI. Databasen Shark över havsmiljödata. Biologiska, kemiska och fysikaliska data. http://www.smhi.se/klimatdata/oceanografi/havsmiljodata

Vattenmyndigheten. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Information om status, vattenkvalitet, miljöövervakning och åtgärder i Sveriges större sjöar, vattendrag, kustzoner och grundvatten. Anger också vattenförekomsters avgränsning och ID-nummer.
http://viss.lansstyrelsen.se/

Karta

Hitta din kontakt. Vi väntar på att få höra från dig.