Forskning och utveckling,Mat och företagande

Marknadsundersökningar Mer Marknadsförd Mat

Marknadsundersökningar

Här publiceras marknadsundersökningar som har gjorts av studenter från Jönköping University. Dessa marknadsundersökningar är öppna för alla att läsa och ska hjälpa dig som företagare att hitta nya affärsmöjligheter, främst kopplat till försäljning.

Saknar du en specifik marknadsundersökning? Du kanske vill veta prisbilderna på nötkött i offentlig upphandling, du kanske vill veta vilka produkter och vilka exportmöjligheter det finns för mjölkprodukter till Asien? Hör av dig till Nicklas så vi kan se vad vi kan göra.

 

 Marknadsundersökning 1.                           Export av färskmjölk till annat EU land, förslagsvis Finland.

Utgångspunkten var att sälja dessa mjölkprodukter till konsumenter i slutändan, exakt vilken typ av produkt har inte specificerats, det kan vara ost, filmjölk eller konsumtionsmjölk.

Det studenterna föreslår är att livsmedelsprodukter alltid borde anpassas till den smak som mottagarlandet har. Finland skulle i detta fallet vara väldigt likt Sverige och därmed inte behöva så mycket anpassning. Å andra sidan är produktionen också liknande så man skulle därför behöva anpassa budskapet om varför dessa mjölkprodukter är bättre är Finlands egna.

Förpackningens design är mycket viktig, olika färger och utseende signalerar olika saker i olika länder, därför behöver man få kontakt med någon som känner den finska marknaden och kan utveckla förpackningar där.

Om produkterna är lika de som redan finns på marknaden bör man lägga sig på liknande prisnivå. Men kan man hitta något unikt värde som dessutom kunderna förstår och är beredda att betala för så är det möjligt med högre prissättningar, tidigare sådana exempel är laktosfritt, hög-protein mjölk eller laddade varumärken såsom Västerbottenost.

Att exportera inom EU har många praktiska fördelar, oftast slipper man moms och tull enligt studenterna. Men man får se upp med nationella lagar för exempelvis livsmedelsmärkning, livsmedelssäkerhet mm.

Förslaget är att inte annonsera. Det är för dyrt i förhållande till den nytta det gör. Istället föreslår studentgruppen att vända sig till mässor för företagare där man kan komma i kontakt med större inköpare. Andra personer som man bör träffa på en mässa är kockar, matskribenter, matbloggare, cafe och hotellägare.

Distributionskanlerna är en svår lösning. Eftersom mjölkprodukter oftast är en kylvara kräver det lite mer omtanke. Att välja distributionskanaler är ett viktigt strategiskt val. Att själv lösa den fysiska transporten till flera butiker och även sköta kontakten med dessa butiker är det med störst mellanskillnad, det kräver också mest arbete och resurser. I andra änden av skalan kan man anlita agenter, mäklare och grossister vilket underlättar arbetet men det är också fler personer som ska ha en del av kakan. Valet av distribution beror också på produktvalet. Har man stor volym på ett fåtal ställen, såsom leveranser till stora livsmedelsbutiker så kan direkt distribution vara aktuellt. Är det istället en nisch produkt som ska finnas på många ställen och relativt liten volym på varje ställe är det mer intressant att jobba med grossister och andra samverkansparter som redan har distributionsnätet och logistiklösningarna.

Läs hela rapporten här

 

Marknadsundersökning 2.Hur gårdsbutiker kan utnyttja sociala medier till att sälja mer

Denna marknadsundersökning gick ut på att undersöka hur gårdsbutiker marknadsför sig på sociala medier och se om det finns mer att göra.

Denna undersökning gjordes genom intervjuer och även att kolla på flera olika sociala media kanaler. Studenterna kom fram till att alla gårdsbutiker som de hittade jobbar med minst ett socialt medium, oftast facebook. De ansåg att alla delade åsikten att sociala media är bra, billigt och genomförbart. Studenterna jämförde med respektive hemland och i andra länder är det vanligt att marknadsföra  livsmedel genom flera olika kanaler, exempelvis Snapchat och även att låta förebilder i regionen vara ambassadörer för olika livsmedel. Olika sociala kanaler fungerar i olika länder och i Sverige verkar facebook vara mest utbrett.

Men de såg också att det ofta saknades en tanke bakom den tid man lägger ner på de sociala medierna och att det går lite väl lång tid mellan inläggen.

Förslagen till gårdsbutikerna

  • Sätt målen med varför du jobbar med sociala media. Vad är det du vill uppnå? Är det många likes, delningar, fysiska kunder till affären eller försäljningar kanske direkt på nätet?
  • Mät, genom att mäta vet man vad som fungerar och vad målgruppen vill ha. Är det mysiga bilder på mat, fakta om livsmedelsproduktion, är det rabatter och tillfälliga erbjudande?
  • Se potentialen, de flesta jobbar enbart med inlägg men få jobbar exempelvis tillsammans med andra. Kan man göra ett samarbete med någon bloggare eller helt annat företag.
    Ser man potentialen så gör man också fler inlägg och syns därmed ännu mer, även om kvalitet är viktigare än kvantitet. Kan ni synas tillsammans genom att hänvisa till varandra?
  • Fundera vad dina kunder har gemensamt. Är det ålder, kön, bilmärke, geografiskt område, intresse för mat eller vill dom bara äta? Genom att lära sig vilka som är lätta att sälja till kan du fokusera på att sälja till dessa
  • Gå en workshop eller på annat sätt lära sig mer om sociala medier. Genom att lära sig att omvandla likes till affärer tjänar man pengar. Då kan man också lära sig om vilka värden man bör förmedla, är det miljömässigt hållbar produktion, god smak, småländsk mathantverk eller vad är det som är så speciellt.
  • Fokusera på det som kunderna vill höra. För gårdsbutiker är det ett gyllene läge att visa råvaran, produktionen, människorna bakom. Det är också bra att följa upp hela vägen med förpackningar som visar var kunderna har handlat så dom själva och andra blir påminda om inköpsstället. Även om man säljer ett knippe morötter så är det viktigt att på något sätt visa ursprunget så de inte förväxlas med importerade morötter.

Läs hela undersökningen här

 

Mer Marknadsförd mat som finansieras av EU medel genom Leader Västra Småland och Leader Astrid Lindgrens hembygd.
Här kan du läsa mer om projektet Mer Marknadsförd Mat.

Dela sidan